måndag, april 17, 2006

Stenmark & Björn Borg

När Ingemar Stenmark åkte så fullkomligt stannade hela Sverige. I skolan minns jag hur vi avbröt lektionen för att gå ut och titta på TV när Stenmark åkte storslalom.



Från 74 till tidigt 80-tal var han storvinnare i väldigt många lopp. Det var ofta slalom på TV så det var kanske inte så konstigt att han var populär. Nedan ett axplock från 76-77 (Wikipedia).

1976-77

Stenmark var den tystlåtne grabben från Tärnaby och nästintill en karikatyr för hur den tystlåtne norrlänningen var, med sina fåordiga svar som -Jo eller -jomenvisst efter en jättlång fråga från TV-reportern.

Det som jag dock mest förknippar Stenmark med nu är hans blågula mössa. Blågul förresten var på modet samidigt på 70-talet. Ta bara dom urfula blågul-kalsongerna med gylf eller t-shirten som satt smäckt på många ölmagar på den tiden.

Björn Borg var inte fullt lika populär som Stenmark tror jag men nästan alla tittade när han spelade i Wimbledon


1974    Franska öppna          Manuel Orantes           2–6, 6–7, 6–0, 6–1, 6–1
1975 Franska öppna Guillermo Vilas 6–2, 6–3, 6–4
1976 Wimbledon Ilie Năstase 6–4, 6–2, 9–7
1977 Wimbledon Jimmy Connors 3–6, 6–2, 6–1, 5–7, 6–4
1978 Franska öppna Guillermo Vilas 6–1, 6–1, 6–3
1978 Wimbledon Jimmy Connors 6–2, 6–2, 6–3
1979 Franska öppna Victor Pecci 6–3, 6–1, 6–7, 6–4
1979 Wimbledon Roscoe Tanner 6–7, 6–1, 3–6, 6–3, 6–4
Jag minns hur hans vresige motståndare Jimmy Connor kastade racket i backen.
Björn Borg hade förresten skägg på den tiden och det var inte populärt.
Det sades att han erbjöds stora summor pengar för att klippa av sig det.
Som en kuriositet kan sägas att Borg spelade tennis tillsammans med Ted Gärdestad och de
var kompisar ett tag på den tiden och slogs om samma tjej

söndag, april 16, 2006

Dansbanden då

Här kommer ett inlägg att frossa i! Bilder på dansband från 70-talet är verkligen en upplevelse. Minns för övrigt att Mikebike's bloggfrossa skrev om dansbanden för nåt halvår sen och efter att Nina pushat mig att skriva om dansbanden så tänkte jag dela med mig lite av min kunskap om dansbanden med dubbelnamnen som Gert-Johnnys, Thor-Leifs, Ivan-Henrys,...



Min pappa spelade i ett dansband på den tiden och jag fick följa med ibland när dom spelade på finlandsbåtarna Prinsessan och Baronessan. Jag fiskade upp coctailbär ur urduckna san-fransisco och kaste ut till måsarna som blev fulla som alikor. (Jag har åkt rulltrappan i Mariehamn). Jag fick naturligtvis höra på när dom övade. Min favoritlåt då var då när dom spelade Harpos låt Moviestar (den svenska versionen). Turnébuss eller bil där det knäcktes bärs där bak är en minnesbild. Jag minns även att deras kläder var pråliga, särskilt minns jag att dom hade guldglittriga skjortor på sig. Skulle ge en hel del för att få tag i en sån mundering idag, men pappa har slängt alla kläder. Jag har fått veta att "frunntimmren" var förtjusta och att det var mycket kröken som gällde i den svängen.



Det var många småband som åkte runt i Sverige och turnerade på folkparkerna, samt inte att förglömma, på alla "statt" (Stadshotellet) i olika bonnhålor. Dom stora kända banden som Thor-Leifs, Vikingarna, Ingemar-Nordströms var seriösa och söp inte så hårt troligen.



Typiska titlar på låtar:

  • "Gråt inga tårar" ("århundradets dansbandslåt")
  • "Krama mig igen"
  • "Gyllene guldbruna ögon"
  • "Skänk mig dina tankar"
Jag vet att det förekom en kampanj "Rädda Sverige från dansbandsträsket" och att dansbandsmusiken sades vara "ett opium för folket". Om man tittar på bilderna förstår man varför...


Påskägg från Sovjetunionen

Jag tänkte skriva om påskägg men först lite om hur det gick till på påsk när jag var liten. På skärtorsdagen gick alla barn ut och knackade dörr utklädda som påskkärringar. Morsans läppstift användes hårt och så på med sjaletten på huvet, mattpiskan mellen benen och kopparkitteln för att samla godiset i. Nedan en bra bild från samma tid tror jag:



Man kunde få ganska mycket pengar och godis faktiskt, fast det var urtrist att få en appelsin tex. En tradition jag stötte på var att man gömde påskägget med godiset i på kvällen för barnen. På morgonen fick jag leta efter ägget, men det satt fast i ett jättelångt garnnystan som jag fick nysta upp genom alla rum innan jag hittade ägget.

Så till påskäggen då. Då gick det på TV program om hur man målade ägg i Sovjetunionen. Dom var ena riktiga fenor på att måla tjusiga ägg där, men tyvärr så sändes programmet på lördagen då det var "försent" att låta sig inspireras av deras konster. Dom använde vax som penslades på i olika omgångar.



Hemma blev inte äggkonsten inte lika bra. Man skulle båsa ut ägget innan man började måla, mkt jobbigt, fast det var nån släkting som fick göra. Den enkla varianten var att köpa nåt lila pulver på konsum som man kokade äggen i sen.

På bilden ovan Fabregé ägg som antyder att man redan på 1800-talet gömde lustiga saker inne i ägg. I en James Bond film med Roger Moore förekommer ett sånt ägg med en sändare i.