Stoppa matchen!

Så här idagarna när tennismachen mellan Sverige och Israel är igång passar väl detta klipp ganska bra?

Den fantastiska kroppen

I det här YouTube-klippet får vi en härlig återblick av ett typiskt barnprogram från 70-talet



Ni noterade säkert programledarens mjukiströja och den urtjusiga skjortan som sticker upp i kragen med sina snibbar! Glasögonen och frisyren gör allt helt perfekt.

Programmet centrerar en hel del kring "kostcirkeln" som vi också fick lära oss om i skolan. Köttbiten, grönaksbiten, brödbiten,... Det var annat det än dagens snårigheter om BMI, GI och annat. Lite pekpinnepedagogik, naturligtvis i all välmening. Jag tror säkert att kostcirkeln var uttänkt av socialstyrelsen eller nåt liknande.

En härlig grej jag gillar med program från den tiden är när man får se hur saker produceras inne i fabriker, ofta nåt med mat. Man kunde på allvar sitta och fundera över "vad skoj det skulle vara att jobba där, där dom gör glass".

Han hade nån busig brorsa som busade och åt godis, men som kanske fick magknip eller hål i tänderna. Detta förklarades såklar torrt och pedagogiskt sen, vilket fick till följd att man mest identifierade sig med brorsan.

Ordlös onsdag: Make love -not war!

Fler ordlösa bilder här

Ordlös onsdag: Bootleg-mannen på dragspelsstämman i Hjo!

fler ordlösa bilder kan hittas på Nejmas blogg

Ordlös onsdag: Velourpappa

För att se fler ordlösa inlägg gå in här

Sällskapsresan

Vad ska man säga om denna film, om inte annat än att den är en av dom bästa filmer som gjorts någonsin! I YouTube-klippet nedan "The best of sällskapsresan" får vi se en hel del bra scener!



Tyvärr saknar jag många scener med Gösta, bla när han ber platschefen Ted Åström (Olyckan): -Ska du ta och kila upp på rum 113 och hämta mina röka? Eller när han krossar knäckebrödet på attachéväskan och sen tar sitt piller för hjärtat! En annan klockren scen:

- Ska du ha ett järn?
- nej tack jag tål inte starksprit
- nej, vem faan gör det?

Jag har givetvis köpt den samlade boxen med alla resorna på, men tittade på den notoriskt innan också (inspelad VHS) och tillhör freaksen som kan alla repliker. Visserligen hade filmen premiär 1980 men spelades in 1979. Jag känner igen så fantastiskt mycket av personerna, kläderna, frisyrena och miljöerna från den tiden!

Som kuriosa kan nämnas att man kan/kunde(?) köpa Sun-trip tröjorna och hattarna från ett ställe i Båstad som heter Peppes Bodega, och jag äger givetvis båda!

Blandade glimtar från förr

Här är Ingemar Stenmark, accompanjerad till den gamla låten "det är bar å åk" (uppoppad)






Bröderna Djup kör en Elvis-cover med titeln Lien, från Bosse Larssons Nygammalt 1979!





Dunderklumpen -Storm över Jorm, med Beppe Wolgers





Gösta Ekman i rollen som Pappahammar, i scenen På restaurangen






Pojken med guldbyxorna (barnprogram på 70-talet). Stenskön!






Fleksnes, Beklager, teknisk feil



Ja det kan kanske räcka men ger förhoppsningsvis en lite inblick i 70-talets fantastisk TV-värld! To be continued...

Hoola Bandoola

Här kommer ett inlägg om proggbandet Hoola Bandoola efter lång väntan.



Tyvärr så finns det inte så mycket på YouTube med bandet Hoola Bandoola, men något av det finns här med skivomslag och med musik i bakgrunden


Keops pyramid


Viktor Jara

Hoola Bandoola, säger myrorna i en gammal Kalle Anka film och det är den inte så proggiga anledningen till att gruppen valde sitt namn. Lite kuriosa förstås... Tyvärr var jag ju lite för liten för att kunna se dom live när det begav sig, men jag såg reunion av dom i Västervik nån gång i slutet av 90-talet -still going strong! Diggade stenhårt Göran Skyttes brorsa, iförd skägg av 70-talsmått spelandes tamburin.

Skivor (LP) som gavs ut var:
* 1971 Garanterat Individuell
* 1972 Vem Kan Man Lita På?
* 1973 På Väg
* 1975 Fri Information
samt singeln:
* 1975 Victor Jara/Stoppa matchen!

Efter splittringen 1976 med Björn Afzelius och bildandet av Kabarétorkestern, solokarriär för Wiehe och Afzelius & the Globetrotters så återförenades ju Mikael Wiehe och Björn där dom sjöng in en LP "Valet"



Idag har du arbete och lön
Imorgon så kanske du får gå
Miljonerna som svälter i världen utanför
står bara lite längre ner i samma hål

Vakna upp…

Dom flesta går med strömmen om det går
Dom flesta vill ju helst ha lugn och ro
Men om fascismen kommer smygande tillbaks
så är det du och jag som måste stå emot

Det var den första skivan jag tror jag lyssnade på när jag gick i gymnasiet. Efter det blev det Afzelius & the globetrotters och sedan Hoola, dvs jag lyssnade i omvänd ordning kan man säga. Det finns så många sånger som jag tycker är bra så jag kan nog bara nämna några stycken jag kommer i håg nu:

* På väg
* Ingeting förändras av sig självt
* Vem kan man lita på?
* Stoppa matchen!
* Strejkmöte
...

Har sett både Afzelius och Wiehe live som soloartister. Minns speciellt när Afzelius uppträdde i Uppsala 1988. Kommunistisk Ungdom (VPK:s ungdomsförbund) hade bokbord och Björn berättade hemligheten bakom Mikaels passion för at skriva låtar om fåglar. Mikael hade som barn råkat springa på en död kråka berättade han för sin vän Björn. Då konstaterade Björn: -Nu vet jag varför du skriver så mycket om fåglar -du är rädd för dom! Mikael satt tyste en stund och begrundade detta men sa till sist: -Men du Björn, du skriver väl väldigt många sånger om kvinnor?

Kapten zoom

Minns ni Kapten Zoom som visades som barnprogram på 70-talet? Här är en liten YouTube som kan friska upp ert minne.



Vanliga fraser som jag minns var: -Galaxer i mina braxer! och så förstås något socialt konstaterande som var vanligt på 70-talet: -Höginkomsttagare bor i låghus, låginkomsttagare bor i höghus!

Anders Linder som spelar Kapten Zoom var även med i andra barnprogram som Ville, Valle och Viktor. Programmets fullständiga titel var: Galaxer i mina braxer, sa Kapten Zoom och gick 1976. Om jag inte misstar mig så sjöng även Linder med i Nja-gruppen i låten "Länge leve den fria forskningen!" ("Werner von Braun, han gjorde farliga raketer!")

Ordlös onsdag -bootleg mannen i Hjo

fler bilder kan hittas på Nejmas blogg

Oh, vilken härlig da´

Ok, här kommer en liten uppdatering för er som älskar Ted Gärdestad och Svensk midsommar: Ohh vilken härlig dag! Tyvärr inte hans egen version men detta videoklipp med 14-tisar i introt är faktiskt inte så dumt, faktiskt riktigt bra!

Näbbkängor, palestinasjal och kånken

På 70-talet var det "mode" om man nu kan använda ett sånt uttryck att bära näbbkängor, palestiansjal, fjällrävenjacka och bära en "kånken" på ryggen.


Näbbkängor, troligen också vanligt förekommande på samer.

Det var naturligtvis inte gemene mann som dressade upp i detta utan råproggarna. Helst skulle man ha små runda brillor av John Lennon typ även om man inte hade synfel (bågar av fönsterglas). Militärbyxor av den svenska gröna modellen bars med fördel också instoppade i näbbkängorna. På sin fjällräven hade man givetvis en uppsjö av rockmärken, tex "Nej till kärnkraft!", Lenin och en röd stjärna.


Angående palestinasjalar skriver Wikipedia följande:

I Europa har palestinasjalen blivit populär i politiska kretsar och flera organisationer på vänsterkanten använder dem flitigt. Många ungdomar använder emellertid palestinasjalar bara för att de gillar deras utseende, utan att inse att de har en politisk innebörd.

Vissa efterkonstruktioner gör gällande att färgerna har en betydelse. Exempel är att svart-vit skulle betyda anarkism eller Palestinas frihet, att röd-vit skulle stå för kommunism, grön-vit för veganism och lila-vit för feminism. Den sistnämnda existerar inte i mellanöstern. Resterande är mestadels en modefråga, även om man kan se vissa mönster i t.ex. Palestina, där marxist-leninistiska PFLP använder mestadels röd-vita palestinasjalar och Hamas använder grön-vita.



Vad jag vet så är den röd-vita sjalen inte från Palestina utan från Syrien. Dessa sjalar är inget annat än folkdräkter från olika regioner från mellanöstern, ungefär som de svenska "knätofs"-dresserna som finns i Sverige (fast inte lika rebelliskt och coolt förstås). Hur som helst är det bara att knalla in i en vanlig vänsterorganisations bokhandel/café för att köpa en palestinasjal även idag.

Vilse i pannkakan

Fick lite inspiration efter att ha sett ett videoklipp av vilse i pannkakan

här: Vilse i pannkakan intro, Bubblaren.se Som också säger: För att skona kommande generationer visas här bara introt. ! Vad är det för dummheter! Barnen måste ju få veta... Nåja introt är bra och Thomas Wiehe spelar gitarr precis som jag minns programmet.



För att råda bot på denna brist har jag härmed spelat in en liten filmsnutt om bla karaktären Storpotäten. Jag är väl dessvärre inte särskilt lik Staffan Westerberg men ni får kanske förhoppningsvis en känsla av vad programmet handlade om;) Att gestalta en så fantastisk person är ju heller inte lätt, och inte hade jag några raggsockor i Madrid heller... Minns att Staffan förnekade i nån intervju att Storpotäten var den otäcka kapitalisten (säkert!).

Tyvärr var ursprungsvideon något för stor för att jag skulle kunna ladda upp den på youTube. Därför konverterade jag den till bara 8Mb (från120) genom ett trialprogram. Därför syns den gröna texten på mitten av filmen, fast den täcker ju mest min nuna och det viktiga är ju att ni ser Storpotäten. Alltså här är den nu:



Nå vad tror ni? Kan barnen ta skada av detta? Andra karaktärer som var med var ju Vilse, dagisfröken gallileo mfl. På denna länk finns att lyssna på en del av sångernai programmet och några bilder i Svartvitt (bilderna här ovan är från den hemsidan).

Boktipset

Hej igen efter all denna väntan. Nu har jag kommit igång igen. Fick detta filmklipp tillsänt mig av (Thérese i Utlandet)



Det är ett filmklipp (uTube) av Stefan Mählqvist Boktipset. Visserligen från 1983, men inget är annorlunda här än från 70-talet, jag lovar. Staffan sitter i sin regnbågssoffa och läser ur en bok. Han har en blå manchesterkavaj och en variant av pipskägg. I detta avsnitt handlar bilderboken om en flicka som som frågar morfar hur det var förr.

Här är den

Stefan Mählqvist

Kan ta en liten stund innan bilden kommer, fast ljudet startar direkt.

Trubadurer

PÅ 70-talet var det vanligt att man samlades ett gäng och sjöng tillsammans. Man satt kanske i en park och drack KIR, någon klinkade på gitarren och så sjöng man visor av proggressivt slag. Fast Evert Taube's låtar spelades också "Flickan i Havanna, hon har inga pengar kvar..."

Vi minns namn som Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström, Olle Adolphson, Kjell Höglund men även mindre kända som Dan Berglund. De brukade ofta turnera runtom i landet på olika festivaler, tex visfestivalen i Västerviks slottsruin. Egentligen ska man väl räkna in Afzelius och Wiehe (efter Hola) fast det var väl mest på 80-talet och dessutom räknar jag in dom i progg-kategorin.

Inte sällan var trubadurerna enegagerade i samtidens frågor och tog ställning för eller mot olika saker som tex är typiskt i Fred Åkerströms sång "Sådan är kapitalismen, otack är den armes lön. Det är dom rikas paradis men ingen hör en fattigs bön"



Cornelis är ju ett kapitel för sig. Han sjöng både lite småfräcka visor (incest tex) och politiskt laddat material, som tex sånger av den Chilenske trubaduren Vicor Jara. Han var ju även synonym med fylleri och var kanske Sveriges, fast holländske, motsvarighet till Bukowski, och han sjöng givetvis sånger som "En halv böj blues" och polaren Pär på socialen. Social realism ofta som tex i "Personliga Persson" (som även Thåström gjorde version av).

Lyssna på Vreeswijk här

Lyssna på Johan och Johanna av Dan Berglund

Det stencilerades sånghäften till olika fester och alltid spelade någon gitarr, tamburin eller kazoo. Så sjöng man blandade låtar av Cornelis, Åkerström, Taube, Svarta tupp, hola...

Fred Åkerströms låt mordet i kadedralen, speciellt massapplåderna i slutet av låten (ovationer) är en favorit där en präst i baskien försöker förgifta oblaten till paco Franco.

Någonting att gå på?

Galenskaparna kör en show nu runt om i Sverige, minns att den gick i Göteborg för ett tag sen. Nu går den på Gröna Lund i Stockholm. Kanske en aning dyrt? fast då ingår ju 3-rätters förstås. Läs annonsen nedan (boka genom http://www1.ticnet.se):

Från 2:a till 23e februari, kolla länk ovan^

Har någon sett den? Den verkar skoj, med "skruvat" 70-tal! Kommentera eller recencera gärna.

Heminredning -74

Jag måste slå ett slag för en sida om heminredning från 1974, nämligen Omodern / Eurobad '74. Kolla gärna in där, där finns också dansbandsbilder.

Vi börjar med ett helhärligt badrum med orange plast och en flicka med vita utsvängda byxor


Notera att duschhandtaget inte är i orange, som i filmen Tillsammans


Sminkbänk. Kakelplattor med brun-blommigt mönster. Jag gillar killens mjukiströja med blommotiv och hans typiska 70-tals frisyr (jag hade ungefär samma)


Ett kök där alla möbler har betsats i grönt! Vanligt var också röd bets. Vi hade betsade möbler hemma när jag var liten.


Vardagdsum med typiska bokhyllor från den tiden, givetvis hade man heltäckningsmatta!


Så kunde ett "arbetsrum" se ut när man hälsade på nån av föräldrarnas bekanta. Notera den rikt härliga vita och lurviga heltäckningsmattan. Jag sov ibland på sådana, fast det kliade lite minns jag. Mycket myspys, som rödvinsfläckar och annat frodades i sådana mattor!

typiska 70-tals hits

Jag måste dela med mig av några av 70-talets mest typiska sånger nu. Nämligen pata-pata av Miram Makeba, Ted Gärdestads "Jag vill ha en egen måne" och balladen om den kaxiga myran, ja ni mins den eftersom vi alla fick sjunga den på sångtimmen i skolan!

Pata Pata:

pata-pata.cda

Hosted by eSnips

Jag vill ha en egen måne, Ted Gärdestad:

Jag vill ha en ege...

Hosted by eSnips

Balladen om den kaxiga myran:

balladen om den ka...

Hosted by eSnips

Här är texten:
---------------------------
jag uppstämma vill min lyra
fast det blott är en gitarr
och berätta om en myra
som gick ut att leta barr
han gick ut i morgondiset
sen han druckit sin choklad
och försvann i lingonriset
både mätt och nöjd och glad
både mätt och nöjd och glad

det var långan väg att vandra
det var långt till närmsta tall
han kom bort ifrån dom andra
men var glad i alla fall
femti meter ifrån stacken
just när solnedgången kom
hitta han ett barr på backen
som han tyckte mycket om
som han tyckte mycket om

för att lyfta fick han stånka
han fick spänna varje lem
men så började han kånka
på det fina barret hem
när han gått i fyra timmar
kom han till en ölbutelj
han såg allting som i dimma
börstet hävdes som en bälj
bröstet hävdes som en bälj

den låg kvar sen förra lördan
jag ska släcka törsten min
tänkte han och lade bördan
utanför och klättra in
han drack upp den sista droppen
som fanns kvar i den butelj
sedan slog han sig för kroppen
och skrek ut jag är en älg
och skrek ut jag är en älg

ej ett barr jag drar till tjället
nej nu ska jag ta mig fan
lämna skogen och istället
vända upp och ner på stan
men kom aldrig till staden
något spärrade hans stig
en kollos där låg bland bladen
och vår myra hejdar sig
och vår myra hejdar sig

den var hiskelig att skåda
den var stor och den var grå
och vår myra skrek Anåda
om du hindrar mig att gå
han for ilsken på kollossen
som låg utsträckt i hans väg
men vår myra kom ej loss sen
han satt fast som i en deg
han satt fast som i en deg

sorgligt slutar denna sången
myran stretade och drog
men kollossen höll en fången
tills han svalt ihjäl och dog
undvik alkoholets yra
du blir stursk men kroppen loj
och om du är född till myra
brottas aldrig med ett toy
brottas aldrig med ett toy

Serier. Del I, Bamse & Pellefant

Jag tillhör generationen som inte läste särskilt tuffa serietidningar som Spindelmannen och Stålmannen. På 70-talet (eller innan) kom alternativa hjältefigurer i serieformat som var en motvikt till den ensamme och starke superhjälten.

Paradexemplet är förstås Bamse. Jag mins att jag fick min första Bamsetidning när jag var 5 år (1974) efter att ha räddat en humla ur en fontän. Den handlade om vargen, som då var elak och sjörövarna. På TV gick ibland Bamse på film. Det var högtidsstunder. Nedan är några bilder från DVD'n "Bamse och den flygande mattan" (nordisk film, köp exempelvis på Discshop.se). Ett kärt återseende och skoj att visa för barnen nu. Jag gillade vargen mest, när han gjorde elaka upptåg.


Bild i introduktionssnutten i filmen där melodin "Heja bamse.." spelas.


Trollkarlen skall förvandla Skalman till en kaktus men skalman drar upp en spegel.


Draken tämjs av farmor som matar den med köttbullar


Bamse i sann pascifistanda, stoppar fingret i gevärspipan som sprängs i bitar och skurkarna står där med snopen min.

Bamses devis var "Tillsammans är vi starka" och det var viktigare att vara snäll än att vara stark. Bamse kämpar mot den girige rått-kapitalisten Krösus Sork, som lejjer Knocke och Smocke för att snärja bamse. Jag prenumererade på Bamse ett tag när jag var liten men det var seg väntan innan nästa nummer kom.

Som kuriosa kan omnämnas en statsvetaruppsats om bamse som finns online: "Bamse är Marxism" (!) Mycket finns kanske att skriva om bamse, men man kan konstatera att Bamse satt sina spår hos flertalet personer som växte upp på 70-talet och även på 80- och 90-talet faktiskt. Lite av den typiskt svenska snällheten präglar Bamse så att till och med Carl Bild hade en Bamse-knapp på sin jacka (som därför fick kritik av MUF för att stödja socialism).

En annan serie som förekom i Bamsetidningen var "Pellefant". Den blå elefanten med sin leddragare musen pip. Jag tyckte inte serien var lika bra som bamse och jag retade mig en aning på den självgoda elefanten, fast jag gillade lakritstrollet. Enligt Wikipedia kan karaktärerna i Pellefant sammanfattas:

• Pellefant är en liten blå elefant, dryg, självgod och envis, inte helt olikt Karlsson på taket. Hans förmåga att ofta handla först och tänka sedan innebär att Pellefant ständigt hamnar i besvärliga situationer, något han aldrig inser själv eftersom han ser sig själv som bäst i världen på allt. Med sitt rysligt starka snabel-trumpetande, knakelibraklåten, klarar han dock upp en hel del besvärliga situationer.

• Pip är en liten mus som är Pellefants partner och en ofta räddande ängel som kan jämföras med Benjamin Syrsa.

• Filur är en liten ond trollkarl som oftast misslyckas med sina trollkonster.

• Lakritstrollet är en storväxt och trögtänkt figur med svart päls som ofta hittar på busstreck och hyss; Filurs kompanjon men vanligen hårt utnyttjad av denne.

• Andra leksaker Pellefant och Pip bor i ett hus tillsammans med en handfull andra leksaksfigurer, bland annat en cowboydocka, en flickdocka och en leksakshund.

Pellefantbild (Där finns fler -kolla!) från sidan: Övriga Rune Andréasson figurer.

Humor på 70-talet

Jag och farsan brukade skratta åt Monty Python på TV och läsa lustigheter i tidningen MAD. Vi köpte ofta Svenska MAD som konsekvent vägrade ta in reklam i tidningen, föreslog alternativa fars dags presenter till pappor som varit med 68 osv. Läste in på 80-talet också och kommer ihåg hur man gjorde parodier på filmer som "crocodile dundiee" mm.


Omslag till MAD


X&Y var det skojigaste tyckte jag då


Don Martin var också skoj.

På bio gick även filmer av Mel Brooks som "Det våras för Frankenstein".


Marty Fellman med det kusliga ögat!

Engelsk humor gick hem i Sverige, men inte så bra i USA. Paradexemplet var givetvis Monty Python, med deras korta sketcher och filmer.


Papegojan som var stendöd och hård


Och nu till nåt helt annat...

Vad var bäst på 70-talet?

Här kommer en liten intressant omröstning som ni kära läsare kan få vara med och utföra. Kanske baserat på detta kan jag skriva om nåt skoj med det som fått många röster. Klicka i alternativet och sen på Rösta.

Man behöver inte rösta på "jag var inte född då..." om det skulle vara så. Dessutom har jag upptäckt att det står olika på den här sidan och på Visa. Där står det Dansbanden (speciellt deras kläder)! (Jag vet inte hur jag skall ändra). Som kan ses i nuläget då hela 124 röster ! räknats leder barnprogrammen, följt av solidariteten och disco-ABBA.

Vad var bäst med 70-talet? Frisyrerna Skjortor med snibbar Solidariteten Proggen Mellanölet Disco och ABBA Barnprogrammen Jag var inte född då/för liten att minnas Gröna vågen Inget! Free polls from Pollhost.com

Ja, det får väl ses som om barnprogrammen vunnit flest röster nu. Solidaritet givetvis. Disco och ABBA speglar väl stämningen på den tiden, med dom "coola" kläderna och den sköna gillestuga stämmningen på partyn som man hade på den tiden. Jag ångrade först alternativet skjortor med bruna snibbar och tänkte ändra till "70-tals kläder", som jag tror fått många fler röster. Ingen röstade på Inget! (som tur var:). Det får väl bli mer om barnprogram nu då...

Bilar med choke

Här kommer en liten kavalkad med bilder på bilar som jag minns från 70-talet. Modellen måste inte nödvändigtvis vara från just då utan lika gärna från 50-60-tal. Gamla skorvar som rullade utmed Sveriges vägar på den tiden. Det tjatades om choken och skrap i lådan minns jag (när det var frunntimmer som körde). Rökning var givetvis tillåten i bilen på den tiden, mysigt särskilt på vintern... Brukade roa mig med att anteckna registreringsnummer på parkeringplatser och när vi åkte bil (antecknade på papper till och med). Alltid var det nån sur och vresig gubbdjävel som var som en hök vid parkeringen eller garaget, svärandes över packlocket eller att vi snorungar inte skulle hålla till på parkeringen (man kunde pressa in kottar eller en banan i avgasröret).


Bubblan (Wolksvagen) Vanligt att finna målade bubblor med piece-märket eller en blomma på sidan. Det var trång känsla inne i bilen minns jag.


Volvo amazon (Lyssna på Svenne Rubins låt "en volvo amazon"). Kolla folkabussen i bakgrunden förresten. Alla gamla gubbstötar hade givetvis en "amma" fast gärna i grått.


Saab-73 helt i orange. Hade en liknande fast i svart av 87:ans modell. På den tiden såg en saab ut som en saab och en volvo som en volvo, inte som nu när alla bilar ser lika ut. Lite speciell med tändlåset nere vid växeln i mitten där nere. Hade inbryt i den ett antal gånger. Pundare som kört in en skruvmejsel i dörrlåset. Men tji fick dom, för en saab tjuvkopplar man inte hur lätt som helst.


Citroën som var en vanlig syn på 70-talet (modell dock 60).


Volvo kombi-73 parkerad i fiskehamn. Hade en liknande förresten (-70) med guldmetallic som vi köpte av en gammal raggare. Wonderbaum och en lurvig sätesbeklädnad i givetvis .

Sanning eller kånka?

När jag gick i mellanstadiet pa 70-talet så hade vi ofta födelsedagsparty hos någon i klassen. För att vara så unga så måste jag säga att vi var rätt vågade åt det sexuella hållet. Efter att ha ätit grillkorv och käkat popcorn, dansat disco, inklusive "tryckare" till ABBA, Gyllene Tider etc så var det dags för lekar.

På lågstadiet var lekarna mer harmlösa som tex "pennen i glaset" (en hellöjlig lek). Senare runt 3:an-6:an så blev det mer avancerat. En lek var tex "kast i säng", vilket gick ut på att tjejerna gick in i ett rum och la sig i sängar och golv mm. Sedan släcktes rummet ner till kolmörker. Då skulle vi killar gå in i rummet och famla oss fram till någon och sedan satte man igång att hångla och kramas.

Totte Wallin var populär på den tiden med "Ryska Posten". Man satt i ring på golvet och låste för säkerhets skull dörren, så att inga föräldrar kom in. Sedan gick nån in i en skrubb och knackade. Någon av motsatt kön som utsetts slumpmässigt frågade -Vem är det? Svarade -Det är Ryska Posten. Fick frågan -handtag, famntag, klapp eller kyss? Sedan var man tvungen att utföra detta på tjejen i fråga. Det blev oftast mes som famntag, men ibland kyss för dom lite mer tuffa och äventyrliga killarna eller tjejerna. Vägrade man buade alla och annars hurrade, och kom med taskigheter som "wow".

Den mest avancerade leken och mest populära var "Sanning eller kånka". Man satt på golvet i ring (låst rum igen) och hade en tomflaska som man snurrade. Någon började och fick frågan -sanning eller kånka? Kanske svarade man sanning. Så snurrades flaskan som till slut pekade på någon annan. Man fick svara på frågor som "Vem skulle du vilja vara ihop med i klassen?, Vem tycker du är fulast, skulle du vilja xxx med henne? På kånka blev det praktik som ex "långtradare" i 1 minut eller ta på bröstet. Ofta skulle någon ta av sig kläder, lite olika hur mycket. En (utåtagerande) tjej tog av sig allt och visade upp hela härligheten, till alla killars stora förtjusning, fast så mycket mer hände inte. Sen spelades dom sista tryckarna och man funderade på om man skulle våga fråga chans, fast det blev vanligen inte av.

-Varför spelar man inte tryckare längre på disco'n förresten? Någon som vet?

Afzelius om Palme

Både Afzelius och Palme är personer som jag kommer ihåg starkt från 70-talet (Jag mins tex hur Palme stod i talarstolen och gungade). Låten nedan är Björns version av 70-tals nostalgi skriven på 90-talet och talar för sig själv utan att jag behöver tillägga så mycket.

Mäster Olof och Björn Afzelius

På Mäster Olofs Ti...

Hosted by eSnips

-------------------------------------------
Pappa, hur var det förr?
Berätta hur allt var förr.
Det säjs ingenting, det skrivs ingenting;
Hur var det egentligen förr?

    G                  Am
Då hade vi ett respekterad namn.
  G                          C
Då var jag stolt över mitt fosterland.
  D                 G       Em
Man kände till oss vida omkring;
C        Am       D
Snart vet man ingenting.
   G                   Am
När Sverige talade så lyssna man,
G                           C
för alla visste att det vi sa var sant.
D                       G    Em
Att säja ifrån var en filosofi
G        D       G
på mäster Olofs tid.

Då var vi tredje världens store vän,
en ständig förkämpe för friheten.
Vi sände pengar vida omkring;
Snart ger vi ingenting.
Det vackra ordet solidaritet
fick då en innebörd som var konkret.
Att hjälpa till var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Då krävde folket av ministrarna
att hålla löftena til väljarna.
Att värna ordet demokrati;
Snart värnas ingenting.
Den gången såg man som en självklarhet
att ansvar förutsätter ärlighet.
Att hålla ord var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Den gången drog sej inte medierna
för att ta upp dom stora frågorna.
Dom ville vara ett med sin tid;
Snart vill dom ingenting.
Den gången tilläts journalisterna
gå ut och engagera männskorna.
En hög nivå var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Då blev man uppmanad att tänka stort,
och att förstå att allting hör ihop.
Att se att världen är som en ring;
Snart ser man ingenting.
Den gången eldades miljonerna
till att förverkliga visionerna.
Att ha en dröm var en filosofi
på mäster Olofs tid.

Den nya tiden kom en kylig natt.
Ingen har nånsin sett en natt så svart.
En natt som alla människor minns;
Sen minns dom ingenting.
Så låt mej säja till dej, lilla vän:
En kula drev oss in i tystnaden.
Med det var aldrig filosofin
på mäster Olofs tid.

5:an och 10:an

Ett minne från 70-talet är 5:an (runt 78?) då Björn Skifs sjöng "det blir alltid värre frammåt natten. Ligger xxx, tänker på dig".


Den klassiska 5:an med Gustav Vasa var min första veckopeng. För den kunde man köpa en hel kartong punchpraliner för 4.95.

Det mest vanliga var ju förstås att man åkte till "kiosken". Man slängde bara hojen på marken sedan stod man i kö först. En farbror köpte en tidning och en kanske en käck eller en punchflaska. I kiosken stod ofta en tant med bitter uppsyn. För sin veckopengs 5:a fick hon den kärva uppgiften att plocka ihop en påse blandat godis för en 5:a (eller kanske mindre). Det var en omständig procedur, där hon först plockade i tex en sockerbit med sin tång. Sedan kunda man inflika att -en jättesalt och en jättesur också! Troligen blev många bakom i kön irriterad på hur lång tid det tog...

Ett annat minne är 10:an. Nu fins det ju ingen papperstia längre, så därför kanske följande melodi förblir obegriplig:

Sankta lucia,
ge mig en 10:a.
Tian var trasig,
lucian var knasig

den sjöngs på skoj runt mitten av 70-talet i samband med lucia. 10:an var rätt mycket värd då i allafall om man skulle köpa godis och serietidning.

musik

Ok nu har jag listat ut hur man kan ladda upp musik på sin blogg. Jag skrev ett inlägg tidigare om Doctor Snuggles. Nu har jag updaterat det inlägget med signaturmelodin +lite röster som Dr Snuggels och Norpan (dålig kvalitet dock -fulsampling med liten mick samtidigt som jag kör DVD'n). Klicka på länken ovan eller skrola ner i bloggen.

Nytt:
Länkar till tidigare inlägg där jag uppgraderat med musik

Mortelslagen ekar i bambubyn (Knutna Nävar): dom onda maskinerna

Mr John Carlos (Nationalteatern): Nationalteatern

1GB fritt att ladda ner vad som helst och så att alla kan komma åt det. Inte så dumt faktiskt.
http://www.esnips.com
Musik och videoklipp är ju rätt skoj att dela med sig av också. Tyvärr kan jag inte filma nu från 70-talet:(

dom onda maskinerna

På 70-talet förekom två olika inriktningar på den så kallade proggrörelsen -den marxistiskt inriktade som betonade frammåtskridandet, främst i form av storskalig maskinisering. Den kan sammafattas av gruppen Knutna Nävars sång "Hör maskinernas sång"

-Se röken stiger mot skyn,
hör dånet från varje fabrik.
Den kraft som där finns,
får snart inte plats,
snart så slits all bojor och band!

-Vi vill inte tillbaka igen,
till småindustri och småbruk,
för imorgon, imorgon, imorgon kamrat
skall vi bo i en arbetarstat!

Den andra linjen bestod av dom som såg maskinerna och industrialismen som något ont. Miljöförstörelse med hemska utsläpp och hormorsly visade på den kapitalistiska maskiniseringens fruktansvärda exploatering av människan och naturen. I sciencefictionböcker beskrevs hur robotar skulle ta över i en dysentopisk framtid, där avgaser ständigt bolmade ur pipelines och förgiftade dom få människor som fans kvar på jorden.

Även i barnprogram förekom detta. Tex i ett avsnitt ur Dr. Snuggels. Några varelser blir invaderade av "maskinerna" (jättelika gråsvarta vidunder). De förstörde allt grönt och tvingade varelserna att äta burkmat!

I barnteater som var poppis på 70-talet var pjäsen "Momo und die grauen herren" en självlarhet. Jag skälv fick dock inte se just den pjäsen utan några pyjamasklädda proggare som låg i vår gympasal ch skrek ångestskrik på golvet (primalskriksterapi?). Ingen skulle väl tro att jag sen blev medlem av en fri teatergrupp? (på 90-talet dock)

Kjell Höglund sjöng "Maskinerna är våra vänner" i en lätt sarkastisk ton. I Tage Danielssons "Äppelkriget" fick vi se hur änglamark skulle exploateras till ett "Deutchnyland".

Kanske var engagemanget i de afrikanska befrielserörelserna en biddragande faktor till att mången student fick upp intresset för den ursprungliga kulturen? I "bambubyn" gjordes allt på ett naturligt sätt.

Knutna Nävar - Mor...

Hosted by eSnips

Mortelsagen ekar i bambubyn (av knutna nävar)

Man flyttade ut till kollektiv där alla hushållsbehör var bannlysta. Helst skulle man odla allt själv och baka bröd i jorden, möjligen var vedspis tillåten. Ibland tog sig identifikationen med historien eller "tredje världen" extrema uttryck. Jag har fått berättat för mig hur en students matvanor vid journalisthögskolan i Göteborg runt 1970 föranledde följande dialog:

-Va gör du Börje?, Va fan äter du med händerna?
-Vaddå? Så här har ju proletärerna ätit i hundratals år!

do you rock kazaa my friend?

Ja, jag satt här en kväll och var sugen på lite skön rock. Jag har förvisso prövat både det ena och det andra i nedladdingsväg men nu tänkte jag ge kazaa en chans -igen -det var länge sen.

Jag laddade ner den nya versionen av programmet först.

Jag började storslaget med att söka på gamla sköna grejer som ksmb,
ebba och lite amerikansk rock, men inget resultat.

Jag testar nu ännu mer desperat en kategori som i de flest sökmotorer borde ge åtminstone 1M träffar, nämligen "Elvis" (the king). Jag förväntar mig åtminstone 100 träff, men 00 träff!

Nu blir jag mer desperat och testar ett mer vagt begrepp som "rock". Nu förväntar jag mig återigen ca 100 träffar -men vad? Efter ca 5 minuter får jag EXAKT 5, fem träffar! Inget av banden är känt för mig!

Är detta ett skämt? Har någon mellanstadieelev från Husum gjort sin första hemsida? -Ok jag har rock som en kategori -5 band?

träskor

När jag var liten på 70-talet så hade alla träskor på sig. Det ansågs praktiskt. Minns att man sparkade iväg träskorna ibland och att dom blev hala när man fått vatten i dom. En riktig proggare hade givetvis alltid träskor förutom skägg förstås, fast träskor hada alla på den tiden. Det var inte så ovanligt att man målade på träskorna, tex ett fredsmärke, eller en blomma

Det klapprades i trappuppgångar och man fick kattskit i fotvalvsgropen under träskon. Det var inte fullt så praktiskt att spontant haka på fotboll med dom andra barnen -för man hade träskor! Flera hade ställt sina träskor vid sidan av planen och körde barfota (på grusplan). Alternativet var att spela med dom på och då flög inte så sällan en träsko rakt upp i luften ett 10-tal meter. Att få en spark på smalbenet var heller ingen skoj upplevelse...

För att färska upp ert minne så kommer här en liten kavalkad av bilder på träskor. Här hittade jag lite bilder som mellanstadiebarn publicerat om hur deras föräldrar såg ut på 70-talet.


70-tals sommar med träskor


Typiska träskor, liknande dom jag hade (kolla strumporna!)


Träskor med kurbits. Ganska vanligt. Alternativt kunde man måla själv, tex ett fredsmärke



Bild: från bloggen skofrossa

70-tals stuk med svenska flaggan, fast skon är nyproducerad och kan köpas från träskofabriken


Slutligen måste jag infoga en bild på en gammal stofil som gick genom Sverige i träskor (dom ser mer Holländska ut men ändå).

böcker

Funderar lite över böcker från 70-talet. I ärlighetens namns skall jag säga att jag inte läste så hemskt många böcker som barn, inte så många nu heller för den delen (relativt förstås). Jag hjärntvättadades in i 70-tals andan på flera sätt än bokens.

Bra böcker helt i 70-tals anda var exempelvis

• Sprätten satt på toaletten. Den onde kapitalisten sprätten sitter i sin fabrik och bajsar rakt ut i sjön så att alla fiskarna dör. Miljöförstöring! Men folket gör revoluion och sjöns vatten blir rent igen.
  
• Kom igen Nordvietnam. Barnbok om kampen för ett fritt Vietnam. Ho Chi Minh, ledaren för FNL styrde norra delen av Vietnam ett tag.
  
• Kamrat Jesus. Typiskt titel där den proletära solidaritetesaspekten kommer fram -snickaren Josef osv. Sven Wernström har skrivit många böckerför barn och ungdom, han skrev bla även "trälarna" som gick på TV.

I sammanhanget måste naturligtvis Stefan Mählqvist omnämnas, han som ledde boktipset. Han satt i nån regnbågsfärgad soffa och nynnande "Ni-na, ni-na, ni-nanna!".

Många böcker med 70-talsanda för vuxna skrevs också. Tex Ulf Lundells Jack, Måsen osv. För att inte tala om alla böcker med rent ideologiskt innehåll. Pamfletter, fanzine och brochyrer pumpades ut. Rapport från en skurhink av Maja Ekelöv. Kanske kan även Bukowsky räknas in i 70-tals litteratuen? Det frisläppta 70-talet med nakenhet och vinfylla.

Sen kom 80-talet med sin egoism och det pumpades ut skitböcker från "Timbro", högerns tankesmedja, för att få ungdommen på bättre tankar. Också ultratråkiga memoarer från färglösa karriärspolitruker gavs ut. Vem minns idag Ingvar Carlsson memoarer? eller Tage G. Perssons memoarer?

Glassnostalgi

Saa här paa sommaren brukar man ju köpa mer glass än vanligt. Eftersom all glassindustri är monopoliserat nuförtiden och ägs av nestlé eller vad dom nu heter, saa ser glassortimentet ut likadant i Spanien som i Sverige (tryggare kan ingen vara...). Nu duger det inte med att heta GB glass utan det ska vara "glace" (det heter väl icecream paa engelska?). Hursomhelst saa kom jag att tänka pa mina barndoms glassar. Naagra tidstypiska GB fraan 70-talet som jag minns var

• Storstrut
• Rocket (3-smaks isglass)
• Tophat (även namn pa herrtidning, som Stig-Helmer omnämner i 3:an)
  
• Lyxtop
• Lakritspuck (80?)
  
• Zoom (tjicka-digga-ding vilka 70-tals namn! Kapten Zooms favorit?)
  
• Super jet
• Skate (tufft om man gillade skateboard och diggade Magnum Bonum)
  

GB´s glassar fraan 1975

• Glasseman (vilket namn! Tänker paa Lennart Lasseman i Hassan)
  
• Cassatapuck (en favorit faktiskt, med coctailsbär (körsbär))
  
• Flirt (-vill du bli min lilla semesterflirt?... gick som en landsplaaga samtidigt)
  
• puckstaang, vanilj/jordgubb (trista alternativet, och jordgubb var alltid slut:(|)
  
• GB toffé (Aah vilken härlig krämig kola det var i den!)
  
• GB trumma (med träpinne. Trist glass med jättelite sylt i)
  
• Smuggler (=glassbaat, "kexet" i botten var alltid segt och slemmigt)
• Iglo (cola/apelsin. Apelsin finns inte längre som smak)
• Nogger
• Päronsplit, Annanassplit
• Piggelin
• 88:an

Naagra av dom dom sista, och även strorstrut finns ju fortfarande och de är de jag brukar köpa i Sverige, eftersom jag lever i det förgaagna.

Sen maaste jag även omnämna Dunderklumpen, som var pinnglass som man köpte i paket paa konsum. Den godaste glassen enligt mig, med banan/choklad blandning, och paa omslagspappret var det bild paa dunderklumpen förstaas. Slutligen minns jag hur vi tillverkade isglass själv hemma av blandsaft. Man köpte 4 plastformar med pinnar som satt fast i en propp för behaallaren, i fyra olika färger förstaas. Saa fyllde man med saft och satte in i frysen.

Sånger vi minns

Jag minns många sånger från 70-talet, men en särskild kategori av sånger var de som de vuxna sjöng vid muntra tillfällen. De sånger jag tänker på var ofta "ekivoka", dvs de innehöll snusk eller annat lite småförbjudet, som gjorde att man som barn tyckte de var extra roliga att sjunga. Här är ett axplock:

Herrarna i hagen
I fjol så gick jag med herrarna i hagen,
aj-aj, med herrarna i hagen,
aj, med herrarna i hagen.
I år har jag nånting som sparkar i magen,
aj-aj, som sparkar i magen,
aj, som sparkar i magen.

In kommer far
In kommer far,
full som han var,
drämde sin task i bordet.
Efter kom mor,
spotta o svor,
undra va fan han gjorde?
-Ska du förstöra pillevitten din,
som du ska köra in i fittan min?
Ungarna skrek, katten den sket,
och hunden han satt o´ runka.

Där uppe hos Maria
Du ska få min gamla potta när jag dör,
du ska få min gamla potta när jag dör,
för där uppe hos Maria,
kan man pinka i det fria,
du skall få min gamla potta när jag dör.
Singi´n ay-ay, singi´n-singi´n-ay...

Tjofaderittan lambo
Ta nu glaset i din hand,
tjofadrittan lambo.
Och sträck glaset i din fyllehand,
tjofaderittan lambo.
Så att dropparna i glaset,
rinner ner i fylleaset.
Lambo-hej, lambo-hej,
tjofaderittan lambo.
-Ja, han kunde konsten,
han var ett riktigt fylle-fylle-svin,
så låt oss gå till nästa man,
och se vad han förmår.



Uti Brittas fitta (fula visboken)
-Ett, ett, kuken star på spett,
uti Brittas fitta, kom får ni titta.
-Två, två, kuken stå pa tå,
uti Brittas fitta, kom får ni titta.
-Tre, tre, kuken står pa sne,
uti Brittas fitta, kom får ni titta.
-fyra, fyra, kuken slår en lyra,
uti Brittas fitta, kom får ni titta.
-fem, fem, kuken spottar slem,
uti Brittas fitta, kom får ni titta
-...

Bananen (Lena Nyman)
-Vad har du i fickan Jan?
är det en jättebanan?
eller är det en helt livs levande svan?


Söva bakom röva
Du ska få kalsonger blå,
med amerikanska flaggan på.
Bara jag får söva,
söva bakom röva.

Ack nej, ack nej, det får du ej.
Du skulle bara killa mig.
Killa, killa mig på buken,
med den stora ...umpa, umpa, umpappa.

Du ska få en hink med is,
att sätta på din clitoris,...

Solsken och sång
-Jag åkte till storstaden Mora,
där mötte jag stans största ...flicka
Ja, det var flicka för kärlek och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong!
-Hon fråga' om jag ville titta,
på hennes förtjusande ...våning.
Ja, det var våning för för kärlek och solsken och solsken och sång,
för kärlek och solsken och sång, pling plong!
...

Pigan och gärdsgården
Pigan hon satt på gärdsgår'n och sket,
drängen kom dit o titta.
Pigan hon blev förbannad och skrek,
har du aldrig sett en ...gärdsgård?

Taxi var god dröj

Minns ni tiderna när taxi fortfarande var statligt? Då fanns särskilda telefoner utsatta vid en del parkeringar nära affärer och kiosker.

När man lyfte på luren så sade en kvinnlig röst: -Taxi var god dröj.


Hittade ingen bättre bild, men den ger en del känsla

och man fich vänta en lång stund innan man fick beställa en taxi och sedan vänta på att den kom. Nu speals det ju musik och annat lullull i bakgrunden när man ringer och kanske kommer inte taxin alls.

Naturens eget godis

När jag var liten på 70-talet så var det nästan lite fult med godis. Snask sades innehålla kemikalier och farliga färgämnen och dessutom var det "syntetiskt", vilket var något ont på den tiden.

Istället skulle man helst göra sitt eget godis. Man skulle göra "ängamat", dvs vispgrädde med krösamos i våffla, eller kanske baka scones. Man kunde blanda drinkar med namn som "Trollgott" eller skära morotsstavar som man dippade med istället för chips.

Det mest opimala 70-tals minnet jag har om godiset är när jag i 1:a klass åkte på skolresa. Vi stannade till i en urskog för att äta medhavd matsäck. Vi gick runt i skogen och tittade på växter. Då visade fröken oss harsyra och sa -Det är naturens eget godis barn! Och vi åt en hel del, men (kex)choklad smakade nog bättre trots allt.

Minns att många i min klass hade en månad (eller mer) godisstopp och skulle på så sätt få en del pengar som belöning. Sedan var ju snasket ont eftersom man kunde få tandtroll, och det tyckte inte flourtanten om minsann!

Kanske tog vi hämd för godis-neurosen, för nu äter vi godis av bara den?

Vino Tinto -por favor!

Hörde att bolaget skulle sluta sälja den gamla klassikern "Vino Tinto". Det vore synd paa sadan gammal raritet! Denna information hittade jag via Therese Mitt liv i Utlandet.



Tänk saa manga rödvinsalkisar som halsat Vino Tinto paa 70-talet! Lars-Börje som var dagisfröken, heldressad i Velour, hade sandaler och lyssnade paa Hola Bandola. Vino Tinto (dvs rödvin paa svenska) är en kulturskatt i Svenskt folkliv och borde kulturmärkas!

Själv kom jag inte i kontakt med "rödtjutet" förrän jag började paa universitetet -88. Jag brukade köpa en hel laada med 12 pavor när jag faatt studielaanet (Not: det var paa den tiden daa man fick hela terminens studielaan i en klumpsumma). Jag började "20 aar för sent" (88-68=20), saa jag fick inte glädjen att sjunga progg med socialantropologistudenter som citerade Hegel, Marx och Weber. Men dricka Vino Tinto, röka pipa och odla skägg kunde jag förstaass göra i min manchesterkavaj.

Julkalendern

Här kommer ett uttdrag ur SVT julkalendern (kolla: www.svt.se) från 70-talet, fast även in en liten bit in på 80-talet (förlåt min inkosekvens, men de extra jag tagit med är verkligen klassiker och som var stora karaktärer från 70-talet). Se listan nedan

Den första jag egentligen minns är Rulle på Rulseröd, jag kommer ihåg signaturen fortfarande såhär 32 år efteråt. -77 med Magnus, Brasse och Eva "Fem myror är fler än fyra elefanter" är ju en klassiker i sig och kan komma att tillägnas en blogg senare. Minns ni "Ellen, Vera och Cecilia", -nu står Ellen till vänster om Vera som står till höger om Cecilia?

Trolltider var det rabalder om för att man hyllade/åkallade Oden och Tor i nåt avsnitt. Jag gillade den flygande Mara bäst och hennes häxkonster.

Stjärnhuset med Johannes Brost och Siv Ruud var också en skoj höjdare som fick mig att bli intresserad för grekisk mytologi. Det var ofta spånnande berättlelser.

"Albert & Hebert" (-Hebbe lelle), Staffan Westerbergs Lillstrumpa (syster yster mfl. karaktärer) och så "Staffan & Bengt" kanske jag var aningen för stor för att se, men lika fullt såg jag på dom...

1970: Regnbågslandet
Med Nanna i regnbågslandet.

1971: Broster Broster!
Familjen Wikmansson väntar barn och kämpar mot köphysteri och miljöförstöring.

1972: Barnen i höjden
Handlade om nyinflyttade människor i ett höghus.

1973: I Mumindalen
Julfirande med Mumintrollen.

1974: Rulle på Rullseröd
Handlade om Rulle som bodde på en gård i Bohuslän med sin farmor och farfar.

1975: Långtradarchaufförens berättelse
Beppe Wolgers är ute och åker lastbil med dockorna Posi och Maggan.

1976: Teskedsgumman
Repris från 1967.

1977: Fem myror är fler än fyra elefanter
Bokstäver istället för siffror på luckorna.

1978: Julius Julskötare (Kalenderhuset)
Björn Skifs var julskötaren som lotsade tittarna genom Svenska Jullagerfabriken och andra företag av olika slag.

1979: Trolltider
Handlade om troll och vättar och andra underliga varelser.

1980: Det blir jul på Möllegården
Om skånsk jul för mer än hundra år sedan.

1981: Stjärnhuset
Prat om stjärnbilder och inslag från den grekiska gudavärlden.

1982: Albert och Herberts jul
Handlar om far och son som är skrothandlare.

1983: Lille Luj och Änglaljus i Strumpornas hus
Jul i byrålådan hos Staffan Westerberg.

1984: Julstrul med Staffan och Bengt
Staffan Ling och Bengt Andersson förestod en lanthandel i en liten by långt från Umeå.

Hasse & Tage

Det är svårt att i ett enda blogginlägg samanfatta vad Hasse & Tage egentligen betytt. De utgjorde snarare en hel epok som färgade flera genarationer med sina underfundigheter och samhällskritiska komedier. Jag skall ändå försöka mig på en sammanfattning här.

När man säger "Hasse & Tage" så tänker man på så många fler persononer som tex, Gösta Ekman, Monika Zetterlund, Grynet Mollvig, Martin Ljung, Lena Nyman, Margareta Krok,...


Bild: Lindeman

Jag minns hur vi lysnnade på Hasse & Tages olika revyer på radio när jag var liten, som tex. 88-öres Revyn, Glaset i örat och Svea Hund. Vi köpte även revyerna på LP och lysnnade på hemma. Men alla revyer gick även på TV där komedi blandades med musik av exempelvis Monica Zetterlund "Var blev ni av ljuva drömmar...". En sång jag minns särskilt är "akvavera herrparfym" där Hasse & Tage steppar samt den sång där Grynet Molvig och Martin ljung är drängen och pigan som sjunger ode til varandra "ja det kan man väl tänka sig!".

Hasse Alfredsson hade även en del skoj för barn. På TV gick barnprogrammet där han läste ur sin bok "Varför är det så ont om Q:n?" (från -68). Vidare spelade han in en skojig LP med låtar som "Jag vill ha blommig falukorv till lunch mamma" och "Lille Olle talar bara om prutt och bajs".

Så till filmerna.

• Äppelkriget. Underbar med den onde tyske direktören som vill förvandla änglamark till ett asfaltiserat Deutchnyland.
  
• Mannen som slutade röka, Fantastisk med Gösta Ekman i manchester kavaj och Grynet Mollvig. 70-tal! "Känt folk röker Kent" stod på reklampelarna.
  
• Ägget är löst
  
• Släpp fångarne loss, det är vår! I sann 70-tals-progganda skulle man ta fångarnas parti.
  
• Karl-Bertil Jonssons julafton. En odödlig klassiker om att ta från dom rika och ge till dom fattiga. Klassiska kommentarer är "Karl-Bertils pappa hörde till dom som trodde att alla som frivilligt gav något ifrån sig gratis nödvändigtvis var kommunister -Jag har närt en kommunist vid min barm!", "Ska du lukta på glöggen gosse?" och "Tack min gosse för att vi slapp Bodens fästning!".
  
• Picassos äventyr. Mycket skoj med en flintskalig Gösta Ekman i Spanien och senare i Frankrike.
  
• Sopor (1981 om kärnkraft).
  

Gösta Ekman som var med mycket i ovanstående filmer gjorde även en hel del eget skoj på TV som exempelvis den oförglömliga "Papphammar" där han ritar Sveriges karta på ett block -Jag skrattade våldsamt minns jag! Han spelade även rolen som kommisarie Beck i Sjöwall-Wahlö böckernas filamtisering.

Tårtan

Minns ni "Tårtan" som gick på TV? Skaparen Carl-Johan de Geer, gjorde även Dr. Krall (små söta råttor, katter och och kaniner, får hjälp av en viss Dr. Krall). Tårtan spelades in på ett konditori på söder och fanns länge kvar efter att serien spelades in.


Hilding, Frasse och Janos

Det var en gång 3 sjömän, Janos, Hilding och Frasse som hade tröttnat på att segla på de 7 haven. En dag gick de i land och ville ha sig något att äta varför de uppsökte ett konditori, Ellens konditori. Men Ellen var ledsen och trött på att stå i butiken så hon gav hela konditoriet till dem.Sjömännen blev överlyckliga - nu fick de äntligen chansen att gå i land för gott. Tyvärr visste ingen av dem någoting alls om bakning, men Ellen lämnade kvar receptet på den allra godaste tårtan. Ingredienserna var: socker, grädde, nötter och mandelflarn, och så sist men inte minst en liten ros av marsipan. Smörkräm, krikon, hallon och gottgelé, ...

Ja, nu satte Janos, Hilding och Frasse igång med att baka och sälja tårtor. En dag kom en förrymd apa till butiken som de tre sjömännen tog hand om. Det var en sorglig stund då apans skötare kom till bakeriet och hämtade hem sin apa.

Historien slutar lite tragiskt, för på sjön hade de 3 sjömännen inte varit så noga med renligheten. Det föll sig inte bättre än att hälsovårdsnämnden kom på besök och upptäckte smuts och snusk i lokalerna. I en av tårtorna kröp stora flugor omkring. Tjänstemännen stängde omedelbart bageriet och de tre bagarna fick bli sjömän igen. Källa till bilder och textsammanfattningen finns på TV-klassiker Tårtan

Jag minns även ett skoj avsnitt där Frasse åt jättemassa av bulldeg, ställde sig i jäsrummet och pruttade stora mängder mjöl sen. Det var för att Hilding var deprimerad och därmed hade rökt 100 cigaretter innan Frasse pruttade mjöl så att han blev glad igen.

När Ronnie vaktade kassen

Appropå fotboll så här i VM tider så kom jag att tänka på Ronnie Hellström. Han var världens bästa målvakt sades det och inte minst i VM -74 då Sverige kom 5:a. Han blev proffs i Kaiserslautern sen, efter att ha lirat för Hammarby-Bajen.


Bild: -När Ronnie vaktar kassen var det lite stil på Bajen! (bild: SOS-Sällskapsresan 3. Ole och Stig-Helmer är på väg från maskeraden och kastar "kassen" till varandra)

Något som mer måste kommenteras på bilden ovan är förstås socialstyrelsen "spola kröken", som idrottsförbunden slöt upp bakom. Själv hade jag ju inte åldern inne, men jag minns att kampanjen hånades. Minns också att jag samlade på flaskformade klistermärken med den sloganen på (jag samlade på många typer av klistermärken).

En annan populär Ronny på 70-talet var Ronny Pettersson som dog i "formel 1" olycka runt 78. Han omnämns bla i filmen tilsammans när pappan och barnen är på Kina-restaurang.

Om jag nu riktigt skall minnas mitt 70-tal, minns jag också att jag var med i
P-69 i en lokal fotbollsförening i närheten av där jag växte upp. Jag var väl ingen stjärna direkt, men så blev jag ju inte "fotbollsproffs" heller, något som många grabar hade som sin heta dröm då. Favoriten då var givetvis "Maradona" eller Pele, fast jag tror Maradona var mer populär. Att göra bisicleta var det coolaste, fastän det kallades för bajsakleta.

Colorado-skalbaggen

I slutet av 70-talet kom plötsligt en fluga- som höll pa att skrämma slag pa halva Sverige, eller skall jag säga -skalbagge... Det var ett skojjigt bus som fick manga insektsrädda att nästan dö av hjärtattack. Den gick under benämningen "Colorado-skalbaggen". Samtidigt på TV gick helgföljetongen "Kampen om Colorado" (floden genom USA)



Du fick ett brev pa posten och när du öppnade det sa hände det oväntade -när du stoppade ner fingrarna i kuvertet och vidgade det för att se vad som var i sa smattrade det till och lät som en skalbagge sprattlade med sina spröt mot dina fingrar -Hu! Inte undra pa att manga blev rädda, och kastade det ifraan sig.

Sedan tillverkade jag manga själv för att gäcka vänner och släktingar. Saa här gör man:

Man tar 1 gummiband, 1 stort (viktigt) gem och 2 tändstickor. Man limmar tändstickorna i hörnen inne i kuvertet som man fäster gummibandet mellan. Sedan rullas gemet upp i mitten sa mycket sa möjligt och man klistrar igen kuvertet sa att det halls kvar. Sedan när man öppnar -brrrrr! Ungefär som när man känner spröten fran en kackerlacka!

Jag fick idén att skriva om detta när jag läst Japaneseviking om kackerlackor och fällor för att fanga dom sma rackarna.

Doctor Snuggles

Den som säger att man inte kan få inspiration av att ta psykadeliska droger, den har inte sett Doctor Snuggels. Fick nyligen alla avsnitt på DVD och har frossat i detta ett tag. På den tiden när programmet gick på TV så tyckte jag inte det var så konstigt att Doctor Snuggles bjöd på nåt mysko pulver som gjorde att man blev glad. Skaparen är från Holland också... Han hade ofta ett grönt nyspulver förresten. På 70-talet var det roligaste bus man kunde göra att göra eller köpa (på Buttriks) nyspulver (vitpeppar) eller klipulver (kärnora från nypon).

DrSnuggles.mp3

Hosted by eSnips

Bild: Dr. Snuggles sprutar ut grönt nyspulver ur sin rymdraket "sprutti-bang-bang" på några närgågna kometer.

Dr Snuggles bor i sitt talande hus med hushållerskan Beata och det talande sirapsträdet. Hans vänner Grävlis, Norpan, Ankpelle och Kvacky följer ofta med på äventyr. Andra karaktärer är matilda järndotter och den eleake professor Erasmus Eminens.


Bild: Norpan

I ett avsnitt träffar Dr Snuggels på den talande kamelen vid regnbågens kant och alla hans flygande får


Bild: Dr Snuggles dricker sömn-te hos kamelen.

I ett annat avsnitt träffar han kosmoskatten och i ett annat så måste han ut och jaga sirapsträdet som flygit ut i rymden


Bild:

Det är fascinerade att se alla avsnitt nu. Många märkliga fantasier. Men skoj är det ju och barnen älskar Doctor Snuggles fortfarande!

Amerika't

Jag tänkte ta upp en annan bild av Amerika här (nordamerika, USA) som sticker av en hel del från bilden av USA-imperialismen.

När jag var liten så fanns fortfarande minnet kvar om "utvandrarna" i min släkt. Farsan hade nån morbror som hade åkt och bott och arbetat som "Trapper" i nordamerika i början av 1900-talet. Sent på kvällarna bärättade farmor vid öppna spisen berättelser från förr, om fattigdom, barfotabarn och om släktingar som sökt lyckan utomlands. Trappern bodde i nån koja i skogen och hade blivit vän med en björn, men björnen hade blivit tam så småningom och blev allt mer farlig. Den hade kommit in i stugan när han sov och nafsat i honom. Han blev rädd och sköt björnen till sist i allafall. Samtidigt på TV gick Willhem Mobergs "Utvandrarna", med Max von Sydov.



"Karl-Oscar, Jag tyar inte läängre!" sa Kristina och småländskan blev allemansmat i det svenska folkhemmet. Rasken (spelad av Sven Wolter) spann lite på samma torpartema som utvandrarna.


En annan berättelse om släktingar var om farmors kusin Buzz Aldrin (min farmor hette Aldrin som barn), han som var på månen med Niel Almstrong. Man mindes hur hans föräldrar hade åkt till amerika, men inte så mycket mer. Månladningen 69 diskuterades givetvis mycket hemma. Att åka till rymmden var fanatastiskt tyckte dom gamla på den tiden. I amerika fans Elvis och Disneyland och samtidigt gick låten "Jag är en austronaut" på radio i Sverige.

På den tiden visade man fortfarande matiné med "Indianer och Cowboys". Att skjuta med knallpulver och ha tiipee tält, fjäderskrud och tomahawk var en självklarhet på den tiden. Att leka Sitti'n Bull varma indiansomrar, det var tider det! . Att leva som ursprungsbefolkningen i amerika hade gjort var dessutom Hippiegenerationes deal, med fredspipa och bo ute i öknen i tält. Min favoritscen är i "Easy Rider" (69) när dom kommer till ett hippeläger och får dela deras mat. Det behöver knappast sägas att det användes droger flitigt i filmen...


Bild: Easy Rider

Slutligen när jag var liten så var vi nästan på väg att flytta till San Fransisco. Vi hade precis sett "Tjejen som visste för mycket" med Goldie Hawn.


Bild: filmen från -78.

Dom hade brist på sjuksköterskor där och morsan funderade på att vi skulle flytta dit. Men det var jordbävningar och backigt. Hur som helst så flyttade vi inte dit, men jag drömde ofta om hur det skulle vara att bo där.

jodela-ho-ho

På 70-talet var det inne att lära sig att joddla. Jag minns att jag försökte själv hemma, men resulatatet var väl sisådär.
Joddlandets okrönte konung var däremot "Banarne" (Classe Möllberg). Han var alltid i gasen när det gällde att joddla och
så tog han på sig sin tyrolerhatt och spelade på nåt stränginstrument.


Bild: Classe möllberg är lekledare och joddelexpert. Källa: Snowroller (sällskapsresan 2).

På sommarmorgon med Trazan och Banarne sjöng man:
         D             A
Vi borde köpa oss en tyrolerhatt
             D
Bara därför att locka fram ett skratt
                    A
Vi borde köpa oss en tyrolerhatt
                 D     A D
För att få det lite glatt i natt

[Joddel]


Notera ovan att gitarrackorden är utsatta. Detta var typiskt på 70-talet att texten till
exempelvis Hola Bandola Band fanns i skivan och med ackorden utsatta på detta sätt.

Någon som också joddlade ibland var Hedvig i "Från A till Ö". I inledningen cyklar hon på
sin gula postcykel höjer ena benet i luften och utbrister "jodela-ho-ho!!". I avsnittet
om bokstaven J, så handlar det om joddling och om att jäkta bla.


Bild: Hedvig övar joddelkurs. Notera Alfred i fönstret (Drängen i Emil). Th. Ugglan Helge som en bonusbild
till alla som gilla från A till Ö.

Slutligen så måste Marve Fleksnes i Fleksnes Fataliteter tas upp, eftersom han bar tyrolerhatt och
inledde programmet med "Daehooo!"


Bild: Marve Fleksnes

Den underhållningsserien var verkligen en höjdare. Den gick från 72-90-talet tror jag.
"Norsk Humor" gjorde var på frammarch på den tiden. En favorit är när han är hos
tandläkaren.

Nationalteatern

Ungefär när jag gick i gymnasiet så började jag och några polare digga Nationalteatern. Det var sent efter att dom hade sin glansperiod på 70-talet med Totta Näslund och hela köret. På 80-talet var det ganska "fel" dessutom att gilla dom så därför blev det "rätt" för mig då eftersom jag alltid varit "mot strömmen". Hur som helst, så måste ju Nationalteatern omnämnas här eftersom dom var ett givet inslag på 70-talet.



Mina faviritlåtar var (och är) Hanna från Arlöv (jag har tyvärr bilden på henne kvar i Sverige så jag kan inte lägga in den här), Livet är en fest, Ut till Bergsjön, Ut i kylan, Spisa, Rövarkungens ö, Bängen trålar för att ta några. Men en sång jag kom att tänka på speciellt är "Mr. John Carlos" som handlar om den olymiska medalljören som var med i OS i Mexico. Han och hans kolleg höjde nävarna och gjorte "Black Panther" tecknet:

Mr. John Carlos.mp...

Hosted by eSnips

Klicka och lyssna på sången! (Kanske är detta inte helt lagligt, men det är bara i propagandasyfte för att få fler att gilla Nationalteatern)

Säg minns ni ännu den dagen i OS i Mexico?
Det var prispallsceremoni på 200 meter.
Stjärnbaneret steg sakta mot skyn, i ett duggregn av känslosamhet
Inte ett öga var torrt i den nationella extasen.
Det susade högtidligt på läktarens hederssektion
Då höjs två svarta nävar mot skyn.
Skandalen slog ner i Olympiska byn
Sociteten sväljer häpet sin whiskey soure!
-Dom har har skändat stjärnbaneret med Black Power!
Hela den svällande amerikanska jätten stod silla.
-Våra svarta gossar har uppfört sig väldigt illa!

Refr:
O Mr John Carlos du grävde din egen grav,'
för idrotten stod ovanför politiken.
I din kista slog du själv in sista spiken.
Du kunde ha nöjt dig med din stora seger.
Och tänkt på din framtid som trevlig och frammgångsrik neger.


Helt underbar låt. Jag vill lyssna på den nu...

Trollsommar

Fick en DVD i present idag. Det var en härlig flodvåg av nostalgi att riktigt frossa i! Trollsommar som visserligen är från 1980, men som jag känner så väl igen mig i som kille runt 10-års åldern i slutet av 70-talet.

Sommar och linluggar som springer bland blomsterhagar och träffar spelemannen Sven i fäbon som är vän med trollen, tomtarna och älvorna. Även den svarta volvon och föräldrarnas frisyrer och kläder är hel-nostalgi. Jag gillar musiken också, som är mycket passande och som speglar spänning eller glädje i filmen som bara filmer på 70-talet kunde göra. Var det B. J:son Lind?


Barn på sommaräng, som i Ola Magnells "Påtalåten".
Källa samtliga bilder: www.atlanticfilm.se filmen kostade bara 50 kronor på nätet!


Svart Volvo och stuga med gärdsgård

3 barn runt 10 från stockholm åker till en bondgård i dalatrakterna. Dom bor i stuga nära skogen och de 3 barnen på gården har koja i skogen. Måste säga att killen med linlugg var samma kille som var med i "den vita stenen" med fiddeli som alla killar var kära i på den tiden. Runt skogen träffar flickan den kloka gumman, fantastiskt gestaltad av Siv Ruud. Hon och spele-Sven känner givetvis trollen, vättarna, näcken, skogrået, älvorna...


Kolla deras jackor och frisyrer!

Kampen mot kalhyggena och miljöförstöringen aktualiseras. Detta var precis innan Sverige såg de första trädkramarna skrida till verket i början av 80-talet. Bonden som är skogsägare skall hugga ner skogen, men det tycker varken byborna, kloka gumman, spele-Sven eller trollen om...


Sven i fäbon spelar inför trollfar och skogrået

Och trollen är riktiga John-Bauer troll (till skillnad mot engelska troll, som i Sagan om ringen eller Harry Potter). Min fru som har läst etnologi säger att varelserna är väldigt realistiska i förhållande till folksägen, förutom möjligen näcken vars frisyr bär kraftiga spår av 70-tal.

Barnen som först blir bergtagna har sedan fest med alla skogsväsen i "bergakungens sal" och får "trollhörsel". Föräldrarna går skallgång i skogen. Plötsligt konfronterar Siv Ruud skogsägaren och säger: -Det är inte din skog,.. skogen tillhör alla!


Det är inte din skog! säger Siv Ruud

kåldolmar och kalsipper

Jag fick en LP-skiva när jag var 7 år. Det var "Kåldolmar & kalsipper" av Nationalteatern. Närmare bestämt var det 4 skivor och berättelsen eller sagan om Yllet och hennes färd var ganska lång. Men som tur var fans ett spel i mittuppslaget på dubbel-LP-fodralet. Ett vanligt tärningsspel där man flyttar fram pjäser. På en ruta stod det "du och dina kamrater skall spela en pjäs om Vietnam tillsammans!" Jag mins att jag tyckte det var svårt, men idén var ju helproggig.



Berättelsen handlar alltså om "Yllet", en helt vanlig förortsunge, som flytt från den grå betongen bland höghusen, och hennes resa mot Vietnam. På vägen får hon lära sig vad klasskamp vill säga, både nationellt som internationellt. I det gamla slottet möter hon "Tjänaren" som bugar sig för herrarna men som knyter näven i fickan i smyg. Men på slottet fins också "Det kommunistiska spöket" som säger den odödliga kommentaren till Yllet: -Ryck mig inte i lärften barn, den är från 1848!

På vägen befriar dom sina vänner som blivit fångade av dom elaka kungarna från västerlandet i sin gruva. Dom har en maskin som heter "Lumor" som dom kan förstena folk med. Dom träffar även greken Agamennon som blivit mobbad i skolan. Sången han spelar "Agamennons stora ballad om flykten från sitt hemland" är helt fantastisk. På den tiden fans det en del grekiska flyktingar där jag bodde och deras barn gick i samma skola som jag, så jag minns den låten särskilt.

Till slut når dom Vietnam där "Ho Chi Minh" (?) möter upp dom och berättar sitt folks historia. "-Ska du äta av hundarnas mat! Jag skulle kunna slå ihjäl dig för den sakens skull!" är exempel på en typisk replik i den Vietnamesiska teatern.

Sen åker alla hem över havet och träffar bla den vita valen Moby Dick. Men framför allt så har dom "last utav lärdom från Marx och av Hegel" med sig hem. I det lilla sånghäftet som medföljer skivorna finns alla låtar med skojiga bilder. På bilden till sista sången "I hamn" så ligger Yllet i sängen och läser Karl Marx Kapitalet som godnattsaga! Helhärligt! Finns det såna barnsagor nuförtiden?

Boktips och godnattstund

Det fans många barnprogram på 70-talet. Jag tänkte ta upp några stycken åt gången men jag har redan omnämnt en hel del redan (se föregående bloggposter). I denna omgång tänkte jag ta upp Stefan Mählqvist Boktipset (1976-1989) och Beppes godnattstund (1968-1974).

Många har förväxlat signaturmelodin till boktipset med melodin till anslagstavlan som gick -dä-dä-di-du, dä, du-du, dä-di-du... (i den ofrivillige golfaren sjunger Ole och Stig-Helmer denna låt på "the laughing Duck"). Signaturen till Boktipset gick däremot: -Ni-na, ni-na, ni-nana, ni-na,ni-na,nina,.. och nynnades med av Stefan Mählqvist som var iklädd brun stickad kofta och hade masfrilla. Stefan satt i en regnbågsfärgad soffa av plysch och läste ur barnböcker. Varje skolklass på min tid hade en "myshörna" i sitt klassrum. Om det var pga. Boktipset eller inte vet jag inte.



Innan han började läsa ur en bok annonserades den ut med författare: -"Trälarna", av Sven Wernström och så kom ett klart och ljudligt "dååing!" efter denna presentation.

Någon som också var pionjär inom myshörnans område var Beppe Wolgers. Beppe hade skägg och sin karaktäristiska mössa och pratade "jämtska". Jag minns att vi i början när jag först såg Beppes Godnattstund så hade vi fortfarand svartvit TV. Programmen var inte särskilt långa ca 10 minuter eller nåt. Signarurmelodin var Bach's "Air". I sin stora vita pyjamas låg han med dockorna i en säng med himlavalv.


Källa: Nästan allt om Beppe, http://www.beppe.se

Några av karaktärerna var Busan, sigrid som skrek "färdig" när hon kissat på pottan, krama och hungran. Beppe har även gjort filmen "Dunderklumpen" och varit med och gjort musik på skivan "Trollskog" där det är mycket Hammondorgel.

Elvis

När jag var liten gillade jag Elvis Presley "The King". Morsan hade gillat honom som ung och hon berättade historier om hur tjejerna på 50-talet valde mellan Elvis och Tommy Steel. Man målade "favoritens" namn på stövlarna med rosa läppstift. Mormor och den äldre generationen ansåg förstås Elvis vara en "syndens" symbol.


(Bilder: Den "pluffsiga" 70-tals Elvis och den yngre Elvis)

Hur som helst så diggade jag Elvis genom att lyssna på kassetband som jag spelade i min klockradio med kassetbandspelare, som hade röd LED display. Favoritlåtar var tuttifruiti och Jailhouse rock.

Elvis åt i kopiösa mängder men var smal fram till på 70-talet. Man förknippar kanske mest Elvis med 50-60-tal men faktiskt så hade Elvis inflytande på 70-talet också. Så minns jag exempelvis hur många gubbar hade brylkräm i håret för att likna Elvis och inte att förglömma "raggarna" som man på den tiden talade om med fruktan i rösten, speciellt på midsommar.

Det visades många Elvis-filmer på 70-talet, en del i svartvit men andra i färg. Jag mins särskilt när han hoppade från klippan i Acapulco (jag har varit där, det ligger i Mexico).

Stefan Mählqvist i sin masfrilla och brunstickade tröja , nynnade "Ni-na, ni-na, ni-na-na" och som satt i sin regnbågsfärgade plyschsoffa presenterade barnboken "Elvis Elvis" och den gick även som film på 70-talet. Den handlade om en kille som hette Elvis för att hans föräldrar gillade Elvis och han bodde givetvis i höghus. En annan film med Elvis-influens var "Greese" med John Travolta.

Slutligen så måste jag omnämna "kungen" i Elvissammanhang, nämligen Eilert Pilarm från Husum. Att köpa hans CD där han gör covers på Elvislåtar är ett måste. "Jailhose rock" är helt fantastisk där han lyckas undgå att hålla en enda takt rätt!


(Bild: Eilert Pilarm -The King of Rock'n roll)

Sen fins ju också "Uppsala-Elvis". Aschberg hade ett TV-program om honom där han gick omkring i sin lägenhet och dammsög. Jag undrar föresten varför alla Elviskopior måste se ut som den gamla och pluffsiga elvis i sina vita paljettkläder?

1:a maj

1:a maj, första maj,
varje sliten kavaj,
blir en mantel av strålande ljus.
Varje grå proletär
slipper mödornas här
och hans blick är mot framtidens spänd

1:a maj är arbetarklassens internationella dag. På 70-talet var innehållet på 1:a maj därför i stor utsträckning internationellt orienterat. Vietnamkriget och befrielserörelserna i Afrika hade stort inflytande på politiken på den tiden. Olof Palme demonstrerade under parollen USA ut ur Vietnam tex. Kritiken mot "Socialimperialismen i Sovjet" var också typisk på den tiden och många av partierna på vänsterkanten var influerade av utvecklingen i Kina, bla kulturrevolutionen. Kårhusockupationen kom att ge vänstervågen ett större inslag av studenter i vänsterrörelserna ("arbetarkvotering" förekom då pga detta i vissa fall). Typiska slagord på en 1:a maj-demonstration kunde låta:

• Internationell solidaritet -arbetarklassens kampenhet
• Inget djävla sossetjafs -arbetarklass mot överklass
• Krossa imperialismen -leve socialismen
• Palme och Gejjer -Nixons lakejer
• Känner ni stanken? -från Enskilda Banken?
• Ner med den USA-impeialistiska skräpkulturen
  

På 70-talet kom all nya (ofta små) partier som berikade gatubilden på 1:a maj. Exempelvis KFML(r) (kommunistiska förbundet marxist-leninisterna -revolutionärerna) hade stora demonstrationer -Röd Front! i Göteborg och parollerna på den tiden präglades av Vietnam, kampen mot USA-imperialismen men även saker som "rädda varven".

(På bilden: Röd Front vid Järntorget i Göteborg 2005. Har tyvärr inte kunnat få tag i gamla bilder av första maj demonstrationer -dela gärna med er till mig!)

Tidningen proletären (fins fortfarande www.proletaren.se) såldes av KFML(r) men givetvis sålde varje vänsterparti/förbund sin egen tidning (se lista nedan -ni får googla fram deras länkar själva) och FNL-grupperna sålde Vietnambullentinen. Jag vet inte om jag får med alla partier nu, men håll i er:

• KFML(r) (senare KPML(r) och nu KP) -proletären
  
• SKP (KFML(s), senare Solidaritetspartiet) -Gnistan
  
• VPK - Ny Dag
  
• APK (nu SKP) -Norrskensflamman
  
• KPS (kommunistiska partiet i Sverige)
  
• KEG (kommunistiska enhetsgruppen)
  
• KAF (nu SP) -Internationalen
  
• Clarté (och Clarté-ml)
• De förenade FNL-grupperna (DFFG)
• SAC
• Rådssocialisterna
  
• Rebellrörelsen
• MLK
• FiB-Kulturfront
• FK (Förbundet Kommunist)
• Grupp 8 -Kvinnobullentinen
• Svensk-Kubanska -Kubabullentinen
  

En sak som var speciell då var nyhetsrapporteringen på TV. Det var långa internationella inslag från Moskva och Peking. I Moskva fick man se hur Leonid Brezjnev stod och vinkade från en balkong med alla sina rockmärken

Jag vill slutligen uppmana alla läsare att gå ut och demonstrera imorgon eller titta på (1:a maj). Känn hur vinden smattrar i den röda fanan, sjung internationalen och kämpa för en rättvisare/solidarisk värld. Just det! Jag hittade en liten bild på 1:a maj röd front på ett LP-omslag nedan:

Källa: http://www.geocities.com/knutna_navar

Ååå-tjejer

En särsild rörelse som framtäder markant under 70-talet inom "proggrörelsen" var kvinnorörelsen. Jag syftar då i stora drag på Grupp 8 och de rörelser som var influerade av den. Grupp 8 bildades av 8 kvinnor 1968 som ett hemligt socialistiskt nätverk till att börja med, men blev sedan en öppen organisation som bla gav ut tidningen Kvinnobullentinen,



Alla föreningar på vänsterkanten på den tiden gav förresten ut en "bullentin" som sedan såldes på gator och torg. Rörelsen uppmärksammade internationella kvinnodagen och växte stadigt fram mot slutet av 70-talet.

Det man kanske tänker (eller hör) mest när det gäller kvinnorörelsen från den tiden är hur man brännde BH:ar offentligt samt agiterade mot förspilld kvinnokraft, såsom att sitta och sticka dukar.

Något man faktiskt drev igenom var "-ropen skalla, daghem åt alla" och man diskuterade givetvis fri abort och rätt till smärtlindring vid förlossning mm.

Musiken från kvinnogrupperna på den tiden är också en godbit. Ta bara Bella Ciao, Röda Bönor och "Sånger om Kvinnor" och "Höj rösten" (med maoistisk anknytning).




Källa LP-omslag: www.progg.se

Stenmark & Björn Borg

När Ingemar Stenmark åkte så fullkomligt stannade hela Sverige. I skolan minns jag hur vi avbröt lektionen för att gå ut och titta på TV när Stenmark åkte storslalom.



Från 74 till tidigt 80-tal var han storvinnare i väldigt många lopp. Det var ofta slalom på TV så det var kanske inte så konstigt att han var populär. Nedan ett axplock från 76-77 (Wikipedia).

1976-77

• 3 januari 1977 - Slalom i Laax, Schweiz
• 10 januari 1977 - Slalom i Berchtesgaden, Bayern, Västtyskland
• 16 januari 1977 - Slalom i Kitzbühel, Österrike
• 23 januari 1977 - Slalom i Wengen, Schweiz
• 6 februari 1977 - Slalom i St Anton, Österrike
• 6 mars 1977 - Storslalom i Sun Valley, USA
• 18 mars 1977 - Slalom i Voss, Norge
• 20 mars 1977 - Slalom i Åre, Sverige
• 21 mars 1977 - Storslalom i Åre, Sverige
• 25 mars 1977 - Storslalom i Sierra Nevada, Spanien

Stenmark var den tystlåtne grabben från Tärnaby och nästintill en karikatyr för hur den tystlåtne norrlänningen var, med sina fåordiga svar som -Jo eller -jomenvisst efter en jättlång fråga från TV-reportern.

Det som jag dock mest förknippar Stenmark med nu är hans blågula mössa. Blågul förresten var på modet samidigt på 70-talet. Ta bara dom urfula blågul-kalsongerna med gylf eller t-shirten som satt smäckt på många ölmagar på den tiden.

Björn Borg var inte fullt lika populär som Stenmark tror jag men nästan alla tittade när han spelade i Wimbledon

1974    Franska öppna          Manuel Orantes           2–6, 6–7, 6–0, 6–1, 6–1
1975    Franska öppna          Guillermo Vilas          6–2, 6–3, 6–4
1976    Wimbledon              Ilie Năstase             6–4, 6–2, 9–7
1977    Wimbledon              Jimmy Connors            3–6, 6–2, 6–1, 5–7, 6–4
1978    Franska öppna          Guillermo Vilas          6–1, 6–1, 6–3
1978    Wimbledon              Jimmy Connors            6–2, 6–2, 6–3
1979    Franska öppna          Victor Pecci             6–3, 6–1, 6–7, 6–4 
1979    Wimbledon              Roscoe Tanner            6–7, 6–1, 3–6, 6–3, 6–4

Jag minns hur hans vresige motståndare Jimmy Connor kastade racket i backen.
Björn Borg hade förresten skägg på den tiden och det var inte populärt.
Det sades att han erbjöds stora summor pengar för att klippa av sig det.
Som en kuriositet kan sägas att Borg spelade tennis tillsammans med Ted Gärdestad och de
var kompisar ett tag på den tiden och slogs om samma tjej

Dansbanden då

Här kommer ett inlägg att frossa i! Bilder på dansband från 70-talet är verkligen en upplevelse. Minns för övrigt att Mikebike's bloggfrossa skrev om dansbanden för nåt halvår sen och efter att Nina pushat mig att skriva om dansbanden så tänkte jag dela med mig lite av min kunskap om dansbanden med dubbelnamnen som Gert-Johnnys, Thor-Leifs, Ivan-Henrys,...



Min pappa spelade i ett dansband på den tiden och jag fick följa med ibland när dom spelade på finlandsbåtarna Prinsessan och Baronessan. Jag fiskade upp coctailbär ur urduckna san-fransisco och kaste ut till måsarna som blev fulla som alikor. (Jag har åkt rulltrappan i Mariehamn). Jag fick naturligtvis höra på när dom övade. Min favoritlåt då var då när dom spelade Harpos låt Moviestar (den svenska versionen). Turnébuss eller bil där det knäcktes bärs där bak är en minnesbild. Jag minns även att deras kläder var pråliga, särskilt minns jag att dom hade guldglittriga skjortor på sig. Skulle ge en hel del för att få tag i en sån mundering idag, men pappa har slängt alla kläder. Jag har fått veta att "frunntimmren" var förtjusta och att det var mycket kröken som gällde i den svängen.



Det var många småband som åkte runt i Sverige och turnerade på folkparkerna, samt inte att förglömma, på alla "statt" (Stadshotellet) i olika bonnhålor. Dom stora kända banden som Thor-Leifs, Vikingarna, Ingemar-Nordströms var seriösa och söp inte så hårt troligen.



Typiska titlar på låtar:

• "Gråt inga tårar" ("århundradets dansbandslåt")
• "Krama mig igen"
• "Gyllene guldbruna ögon"
• "Skänk mig dina tankar"
  

Jag vet att det förekom en kampanj "Rädda Sverige från dansbandsträsket" och att dansbandsmusiken sades vara "ett opium för folket". Om man tittar på bilderna förstår man varför...

Påskägg från Sovjetunionen

Jag tänkte skriva om påskägg men först lite om hur det gick till på påsk när jag var liten. På skärtorsdagen gick alla barn ut och knackade dörr utklädda som påskkärringar. Morsans läppstift användes hårt och så på med sjaletten på huvet, mattpiskan mellen benen och kopparkitteln för att samla godiset i. Nedan en bra bild från samma tid tror jag:



Man kunde få ganska mycket pengar och godis faktiskt, fast det var urtrist att få en appelsin tex. En tradition jag stötte på var att man gömde påskägget med godiset i på kvällen för barnen. På morgonen fick jag leta efter ägget, men det satt fast i ett jättelångt garnnystan som jag fick nysta upp genom alla rum innan jag hittade ägget.

Så till påskäggen då. Då gick det på TV program om hur man målade ägg i Sovjetunionen. Dom var ena riktiga fenor på att måla tjusiga ägg där, men tyvärr så sändes programmet på lördagen då det var "försent" att låta sig inspireras av deras konster. Dom använde vax som penslades på i olika omgångar.



Hemma blev inte äggkonsten inte lika bra. Man skulle båsa ut ägget innan man började måla, mkt jobbigt, fast det var nån släkting som fick göra. Den enkla varianten var att köpa nåt lila pulver på konsum som man kokade äggen i sen.

På bilden ovan Fabregé ägg som antyder att man redan på 1800-talet gömde lustiga saker inne i ägg. I en James Bond film med Roger Moore förekommer ett sånt ägg med en sändare i.

Inredning -77

I mitt nostalgiska minne finns väl inget som är så inpräntat som hur det såg ut hemma på 70-talet. Bilden nedan (-nämen guuud vad skönt det ska bli att få komma bort!) är tagen från "Sällskapsresan" (Inspelad 1979, Lasse Åberg). Mycket finns att skriva om denna film och jag får säkert nöjet att återkomma till den. Kan väl här omnämna att jag troligen sett den ett 100-tal gånger.

Bilden talar egentligen för sig själv men några iaktagelser är på sin plats.
1) Lampan i taket med dom bruna snibbarna. En sådan hade väl nästan alla på den tiden.
2) Soffan. Jag minns dom sofforna så väl, dom var sköna men lite knottriga och det var där man satt och mös när sommarmorgon gick på TV.
3) Väggdekorationen är verkligen 70-tal, det hade bara fattats g-klavar i orange och grön-blått färgat glas så hade inredningen varit precis som hemma.
4) Deras frisyrer! Kort i lugg och långt vid sidorna och där bak (deras kläder är inte att leka med heller).
5) Blomman på väggen som hänger i vit plastkruka i krok. Dom gröna lite gul-grönspräckliga bladen (minns inte vad dom heter nu) var verkligen vanliga på 70-talet. Jag har köpt såda nu bara för det...


Magnus Härenstam (Dr. Levander) talar i en plastbubbla. Telefonen är av grå plastmodell med roterande nummerskiva. Tänk att dom inte finns längre! Notera (fasän bilden är dålig) hans skidglasögon, är de av samma modell som Ingemar Stenmark hade? Slutligen tjejen som sitter och röker i bakgrunden. Kolla in stövlarna, jag tror dom kallades "mohair".

Pop-rocks och tuggummi

På 70-talet var det inne att blåsa jättestora bubblor av tuggummi efter att hubba-bubba gjort entré. Jag gillade den med salmiaksmak bäst. Dom påminde lite om Riff, som var vanliga på 70-talet. Jag mins att man kunde få till nästan 1 dm i diameter på bubblorna, sen snörde man åt och höll upp den på fingret och sa till dom andra "kolla va"

http://www.super70s.com

Minns ni pop rocks? Kanske var det inte hälsa för munnen direkt men det var fantastiskt skoj att äta pop rocks! Flortanterna demonstrade troligen upp i karavan mot socialstyrelsen som som bäst höll på med sin viktiga kampanj "Ät 6-8 smörgåsar om dagen". Ja, sen förbjöds godiset.

Det blev sport att "tömma" hela påsen i munnen på en gång som då blev ett bubblande inferno.

Men faktiskt har jag sett påsarna igen på senare tid i sk. "turklivs" där allt möjligt mysko godis, vanligen från Tyskland och öststaterna, säljs ut billigt.

Gympapåse och sockiplast

Nästan alla andra hade en köpt gympapåse, fastän jag hade en hemmasydd gympapåse. Jag minns att den första var brun. Jag försökte göra mig av med den (jag sa att jag tappat den eller nåt) för att eventuellt få en köpt, men icke! Mamma sydde snabbt ihop en ny. Nedan en modern gympapåse från ELLOS.



Alltså att köpa kläder från ELLOS är ju i och för sig 70-tal bara det, så jag var tvungen att ta upp det här. Min fru säger att hon hade en köpt gympapåse men ville helst av allt ha en hemmasydd, så jag var kanske lyckligt lottad fastän ovetandes?

Nu till gympapåsens innehåll: På det tidiga 70-talet var det så att man hade mockasiner inomhus när man satt i "myshörnan" på lekis. Det var indian-våg på 70-talet och alla barns heta dröm var att få ett "tipi" tält i plast hemma i rummet.


Sedan var det sockiplasten som måste omnämnas. De var otroligt fula, se nedan bild från sidan: http://www.sockiplast.nu/



Man blev svettig i dom på nåt sätt, för dom skulle nämligen användas på gympan. Sockan var tunn och därför blev det också hårt mot golvet. Mina, som var bruna för övrigt hade tunn plastig sula (därav namnet).

Bets

Långt innan alla inrednings och "gör det själv" program som nu visas med Martin "bullen" Timell, så var det populärt att fixa hemma på 70-talet också. Paradexemplet på att fixa till hemma var att betsa om olika trämöbler.



Om man hade ett gammalt vardagsrumsbord som fått för mycket stearinfläckar så var det bara att slipa bort den gamla nötta lacken och sen inhandla bets i plastflaska. Bord och gamla pallar färgades ofta om i rött eller grönt. Ibland blev kvalieten inte så bra för man kunde se att det var mer mörkgrönt på ena sidan av skåpet än den andra.

Det var mycket populärt att betsa tydligen för nästan alla som jag var hemma hos på den tiden hade nåt gammalt bord eller nåt som var betsat.

Jag minns även att man betsade dom festliga TV-skåpen som var vanliga på den tiden. Ibland kunde man dock klistra på en slags brun plasttejp med låtsasträådror på dessa skåp.

cyklarna och "säker cykel"

På 70-talet åkte vi killar cykel som hade "limpa". Det var en avlång sadel som man kunde glida framåt o tillbaka på samtidigt som man stegrad hojjen på bakhjulen. Hög båge bakom ryggen och en slags gul borste som satt i navet för att hålla rent var andra utmärkelser för den tidens cyklar. Limpsadeln fanns på en hel del mopeder också på den tiden. Kanske var det för att cykeln skulle likna en moppe som limpsadeln kom till?

Om man ville fräsa upp hojen så kunde man sätta i en smattra i hjulet. Man tog en kartongbit, en klädnypa och en tråd. Kartonbiten skulle sättas fast i cykelfälgen och riktas in mot ekrarna. Man kunde "gasa" på nåt sätt genom att dra en tråd till smattran (minns inte riktigt hur).

Någon gång ca 77-78 så sattes operation "säker cykel" igång. Det var överhuvudtaget många operationer på 70-talet, för att inte tala om "Vi som inte röker -VISIR" kampanjen, men nog om det nu. Jag tror kampanjen var utlyst av vägverket eller polisen. Hur som helst så skulle alla i skolan (från 3:an o uppåt) cykla en bana runt i staden. I olika hörn stod kontrollanter uppställda för att se om man sträckte ut handen innan man skulle svänga. Det var fröknarna i skolan som fick den uppgiften. Och de skrev protokoll av nåt slag.

Jag som var något av en pajas på den tiden roade mig med att släppa styret när jag svängde i en gatkorsning! (fröken var mycket upprörd).

Hade man fått tillräcklig med poäng och cykel var "fit for fight", med alla reflexer och den där löjliga reflexpinnen som man kunde fälla ut, så fick man sitt "säker cykel märke" Ett runt märke som hade olika färg varje år. Jag har letat desperat efter bild men inte hittat (sänd mig länk snälla om ni vet var bild fins!).

PS. Jag måste påpeka att "länsantikvarien"(Claes Månsson) i Den ofrivillige golfaren har en plastcykel med just en sån röd reflexpinne på DS.

naturlighet i filmer

Ja ha ja då har man blivit omnämnd som veckans blogg i Aftonbladet. Får se om det kommer tok-kommentarer efter detta..., men hur som helst: Alla ni som hittat hit från aftonbladet -välkomna!

Veckans blogg

Igår satt jag och slö-tittade på spanska "3:an" (samma usla kvalitet som sin svenska motsvarighet). Där visades filmer som gick i mjukpornons tecken. Först Den blå lagunen, sedan "Basic instinct". Det fattades bara att dom hade visat "Full fart i Tyrolen" också.

Alltså, jag mins inte riktigt om den blå lagunen gick sent 70-tal eller mycket tidigt 80-tal, men temat är lite 70-tal. 2 barn växer upp på paradisisk ö och blir äldre och blire mer och mer intresserade av varandra... (man får se en hel del naket) Tjejen är snygg, MEN! han har en frissa som tagen från Jonatan Lejonhjärta eller som "Robban" i "G" ("fan du dealar ju Robban, jag såg det ju själv!"). All romans förtas av att man kollar in denna 70-tals krulltots frisyr (han har f.ö. en liten adam-dräkt, som mer påminner om en blöja istället för ett par tajta kalsonger)

Filmer där utforskandet av sexualitet förekommer på ett "naturligt" sätt förekommer på olika filmer genom 70-talet (men även 60-talet som i "nyfiken gul"). "Barnens ö" är tex ett bra exempel på detta.

En film till måste omnämnas här, eftersom jag genast fick assosiationen av "den blå lagunen", nämligen "monstret från den svarta lagunen". Detta är en kultfilm, eftersom det var här som 3D- glasögonen för första gången introducerades i vardagsrummet. Sent 70-tal alltså, men sedan maxade man loss med dessa löjliga glasögon på 80-talet.



Var visas det mer naket? Jo naturligtvis i Hasse och Tages "Äppelkriget" och i "Mannnen som slutade röka" Filmer som kan ses hur många gånger som helst. I slutet av mannen som slutade röka, så dansar alla nakna på en blomsteräng (Carl-Gustav Lindstedt och sekreteraren som får sparken). I äppelkriget dansar Älvor (Birgitta Andersson) och näcken nakna i urskogen. Det är en härlig Hammondorgelmusik i Äppelkriget också (en version av vyssan lull).

Dom köttätande växterna

Med lite inspriration från Mikebike´s bloggfrossa som skrev om dom vandrande pinnarna, så kom jag att tänka på "dom köttatande vaxterna".


Sida som säljer köttätande växter: http://brutalablommor.se

Dom köttätande växterna blev en jättefluga pa 70-talet. Alla hade en hemma, men sedan så försvann dom bara plötsligt och det var inte ens mojligt att få ta i några. Vad hände med dom? eller som Cornelis sjong i "jag hade en gång en båt":

-Var aer dom nu?
-Svara mig du,
-Jag bara undrar,
-var aer dom nu?

Jag minns att vi började mata dom med små flugor till att börja med. Sedan blev blommans diet allt järvare. Spyflugor, sedan falukorv... Det var mer an växten kunde tala tror jag for plötsligt så dog den, trots att man desperat försökte mata den med allt allt möjligt jox fran kylskapet. Lite ungefär som naer man försökte få grodor av grodyngel i en syltburk med vatten i. Man pressade desperat ner storra sjok av jord, tallbarr och diverse plock från morsans krukvaxter. Sen dog dom otacksamma javlarna!

Arne Wiese i rutan

Jag minns inte bara Arne Wiesse fran julafton, naer han tande ljuset och introducerade Kalle Anka varefter Bengt Feldtreich sjong med i "Ser du stjarnan i det bla". Jag minns aven Arne fran naturprogrammen daer han ofta avslutade med nagot om att naturen hade en fruktansvaerd fiende -manniskan.



I Arnes naturprogram handlade det alltid om gnuer pa Serengeti. I timmar fick vi se hur dom stora bestarna stod pa en savann och betade eller drack ur ett vattenhal. Men ett lejon lurade i hogt gras och ett litet gnu-fol kunde bli ett latt byte om den kom bort fran sin mamma. Antiloper och zebror forekom ocksa pa savannen, men det just gnuer som for alltid kommer att forknippas med Arne Wiesse. Mangrovetrasken foresten kommer pa andra plats.

Kalla: www.savannen.com

Det trakigare naturprogrammet var det svenska naturprogrammet som leddes av Bisse. Han hade ett litet pipskagg och kunde kraxa kommentarer som "krakor, svarta som faar". Det var trakigt naer programmet handlade om fagelflockar ute pa nan o.

PS. "Mera Arne Wiese i rutan" sjongs av Adolfson o Falk i mer julbeskymmer, men det var ju som sagt 80-tal det DS.

Från A till Ö

Mins ni från A-Ö där Hedvig (Birgitta Nilsson -Teskedsgumman) kom cyklande på sin sparkcykel och fick lång näsa när hon försökte ge sken av att kunna ett ord? Den gamla ugglan på taket Helge (Bert-Åke Varg, i fablernas värld) hjälpte henne när hon var i knipa. Han hoade roat och mös när han såg hennes långa pinochionäsa.



Det mest fascinerande i den serien var dock bild-TV:n där Hedvig talade med sin syster Harriet, spelad av Inga Gill. Det mest festliga var när hon hötte med en sopkvast upp mot ugglan Helge

-Sjas din gamla kråka!

Jag drömde alltid om att ha en sån skoj TV, men nu fins den ju inderekt vi Skype (eller MSN). Orden man fick lära sig andades 70-tal också. på B fick vi lära oss vad biodynamiskt odlad mat var för något.

Bazar

En bazar i skolan bestod vanligen i att man sålde gamla skriskor och jofa-hjälmar, kläder mm. Obligatoriskt var dock att alla i klassen/klasserna (om det var fler inblandade) bakade nån form av bröd eller bullar, som givetvis föräldrarna fick köpa upp igen... Pengarna gick ofta till klassresa.

Jag har varit på en riktig bazar en gång. Det var i Turkiet 1977, då jag åkt sovjetisk lyxkryssare från Bulgarien som en extra nöjestripp. Nåväl, den Turkiska Bazaren skiljde sig väsentligen åt från de basarer min klass/skola uppbådade i mellan- och högstadiet.

Vanliga "höjdpunkter" på bazaren var att man hade nåt lotteri, gissningstävling "hur många ärtor fins det i burken?" Jag vann en gång 1:a pris, en hink med konservburkar och ett paket kaffe.

Vid sidan av detta var det fika förstås, och ibland pinsamma uppträdanden från oss i klassen.

Ibland var det skolans dag, och då var lite av Bazar, fast i större skala, där klasserna hade specialiserat sig på olika sätt.

Mins att Filip Hammar och hans kumpan hade funderingar i sin bok "Två nötcréme och en moviebox" om att föräldrarna var "kåta på varadra" vid dessa tillfällen. Jag vet faktiskt inte. Har faktiskt själv som förälder deltagit vid evenemang då skolans rektor pratar blaj och föräldrarna drack kaffe, men men...

Disco hits

När jag var liten på 70-talet så fick jag ibland till julklapp en LP-skiva med blandade "disco hits". Ibland på kassettband också med grön färg. Omslaget till LP:n såg ungefär ut som nedan:



Ungefär 95% av alla låtarna var skit. Bara ibland var det en låt som var bra, ofta på sida B på LP:n. Detta var den allmänna regeln för LP's -en låt på sida B var bra, resten var skit. Hursomhelst, så var väl disco inte någon särskilt bra musikgengré. Några få låtar, dom som gick på discon (som jag inte fick gå in på då, utan först på 80-talet) var hyfsade. Donna Summer, Bachara och ABBA tillhörde bara undantaget från regel att mainsteam-disco-industrin pumpade ut miljoner skräplåtar.

Sverige-Sovjet i hockey

Det var final Sverige-Finland i ishockey nyligen. Sverige vann -Wow och hurra säger ni då va? Jag minns att på 70-talet när det var hockey på TV så hejade man alltid på Sovjet, om man var kommunist från norrbotten dvs. Sverige skulle man tycka illa om, om man var äkta internationalist. Man ställde sig upp framför TV:n med knuten näve och sjöng med i Internationalen eller Sovjets "national"-melodi. Även min frireligiösa mormor tyckte att melodin var så vacker, trots att naturligtvis Sovjet var en ondskans plats för frireligiösa. Jag saknar att få höra denna vackra melodi idag. Jag tror Ryssland tagit upp den igen, men det är inte samma sak.

-

Resultat statistik (vad hände år 80?)

---år------värdland----------Guld-----------Silver------------Brons

1981	Sverige	Sovjet	Sverige	Tsjekkoslovakia
1979	Sovjet	Sovjet	Tsjekkoslovakia	Sverige
1978	Tsjekkoslovakia	Sovjet	Tsjekkoslovakia	Canada
1977	Østerrike	Tsjekkoslovakia	Sverige	Sovjet
1976	Polen	Tsjekkoslovakia	Sovjet	Sverige
1975	Tyskland	Sovjet	Tsjekkoslovakia	Sverige
1974	Finland	Sovjet	Tsjekkoslovakia	Sverige
1973	Sovjet	Sovjet	Sverige	Tsjekkoslovakia
1972	Tsjekkoslovakia	Tsjekkoslovakia	Sovjet	Sverige
1971	Sveits	Sovjet	Tsjekkoslovakia	Sverige
1970	Sverige	Sovjet	Sverige	Tsjekkoslovakia

Källa: http://leonora.vg.no/sport/ishockey/vm99/historikk.hbs

Tjeckoslovakien hade världens bästa back och i Sverige spelade profiler som "Lill-Strimma", Pelle Lindberg och Leif "Honken" Holmkvist. Mins att Hassan-gänget skojade om "jag vet var Honken fins!". Av tabellen ovan ser vi att det alltid var Sverige-Tjeckoslovakien-Sovjet som var dominerande, men ibland slog Canada och Finland till.

Det var alltid nån lömsk "krossare" i det Sovjetiska laget som kunde reta folk. Det mest vanliga var väl att dom anklagades för att dom var elit-tränade, som inte Sverige hade då. Nu idag är kritiken om elit-träning som bortblåst och alla (i media) är istället glada över att (kapitalistisk) elit-träning förekommer inom i princip alla sporter.

För kommunister som ansåg att Sovjet var social-imperialistiskt (socialism i teori, imperialism i praktik. Ordet myntades av Mao i "den stora polemiken" på 60-talet mellen honom och Chrustiev), blev det troligen en svår situation då Sverige mötte Sovjet. "Huvudlandet" Kina var (och är) ju inte direkt kända för sin goda hockey om man säger... Men dom hade ju pingis som dom tävlade i mot Sverige. Jag återkommer till pingis senare...

Doing the omoralisk schlager festivalen

Hörde att Kikki Danielsson vann i deltävling för schlagerfestivalen. Elefantkyrkogård nu förtiden med dockukändisar och blöjor av olika slag. Tacka vet jag på 70-talet, då var det större kvalitet på låtarna i schlagerfestivalen. Björn Skifs -"det blir alltid värre frammåt natten" skojjade man om och sjöng: -ligger naken, tänker på dig...

En favorit var Janne Lukas -Växeln hallå, fast det var 1980, men får vara med för han spelade ju signaturen till "vi i femman" på sitt piano som gick på TV på 70-talet.

Ted Gärdestad -Sattelit, med Janne Schaffers gitarrsolo i början är fortfarande en bra låt att lyssna på. Han gick väl med i nån religiös sekt sen som hade röda kläder.

Fast Norges bidrag var alltid usla, som exempelvis "Ola med fiola". Alla tyckte Jan Malmsjö's "-Halleluja" var bäst även om man inte var religiös.

Inom proggsvängen ville man bojkotta denna ytliga musikyttring. Med Sillstryparn från Göteborg -Doi'n the omoralsik schlagerfestivalen, så formades alternativet: -Den proggressiva musiken, (progressiv=framåtskridande för er som inte visste det). ABBA var tydligen inte uppskattade av mäniskor i proggsvängen.

Mellanölet

Mins ni ungdomsgängen som drack mellanöl eller "mellis"? Sedan slog socialstyrelsen och "kärringen Söder" larm och mellanölet försvann från konsum. Men innan dess då mellanölet fans på affären så kunde man köpa mellanöl fram till eftermiddagen. Då lade personalen över mellanölsbackarna med ett plastnät. Helger kunde man naturligtvis inte köpa. Det var sport bland gubbarna att försöka smussla med en mellis i lättölsbacken. Lucy, Stoffe, Kenta och Sussi kunde hålla till i en park och "ösa", lyssna på Nationalteatern och sjunga:

-...sen dundra in på stan, och släppa loss av själva... Hade-lattan-däo, umpa-pao, det var det jag sa, det var inte bra. Umpa-pao.

I Norge kunde man inte förbjuda mellanölet dock. Med Fleksnes (Dähhhoooo!) i spetsen sattes en motkampanj igång för att bevara denna härliga dryck!

Kazoo, Banarne och triangel

70-talet var decenniet då "alla kunde spela". Jag mins att jag och andra ofta spelad på "instrumentet" kazoo. Det vill säga man trumpetade trallartat till musiken genom att blåsa genom instrumentet, varigenom man fick ett smörpapper att vibrera. Ibland gick pappret sönder och jag försöte laga med smörpapper från köket, men det lät inte lika bra.



Kanske var det "Banarne" i Trazan och banarne på sommarmorgon som gav upphov till modet att spela på kazoo? Han var i allafall helt i gasen när det gällde att spela både på gitarr och kazoo.

Lyssna på kazoo-solot i slutet i låten "Ja då" genom att klicka här
(http://www.c64.org/).



Jag ska ta upp Trazan o banarne senare lite mer ingående. Här vill jag fortsättningsvis följa upp tråden om att "all kunde spela". Alla som hade musiktimme i skolan vet att man fick spela triangel. Triangel var beviset att all kunde vara med och spela instrument. Sen i 3:an kom fullbordandet av triangelträningen, nämligen det evinnerliga blockflötandet. 20 ungar skulle spela "hej sa petronella" i klassrummet och vår blockflöjtslärarinna skrek sig blå i ansiktet. Vilken kakafoni!

"In kommer Gösta" (ABC-progg) var den vuxna proggvärldens motsvarighet till att all kunde vara med och skapa musik, och kanske blå tåget får räknas dit också...? Fast dom hade nog skoj utav helvete, och kanske var det det som räknades? men fördjävligt lät det emmelanåt;)

Men kom igen! Jag säger som Hoola Bandola sjunger i en av sina låtar:

-Så stränga din fela,
och fatta det nu.
Vi ska skapa en allas musikkultur!

70-tals fest

Fick tips om att aftonbladet hade en artikel som gjorde mig sugen:

Välkommen på 70-tals fest!
Länk här.

"Med en San Francisco i glaset och räkfylld avokado på tallriken är du snart redo för lite disco. Dämpa belysningen, tänd massor med levande ljus, snurra discokulan till ”Stayin’ alive” och glittra ner gästerna.
Under en kväll förpassas matbordet 30 år tillbaka i tiden, till det glammiga, glossiga 70-talet, med bruna och orange dukar och storblommiga mönster."

"Stayin' alive" med Bee Gees, Ah, ah, ah, ah -stayin' alive! var verkligen en klassiker då. Jag köpte kassetband (ofta med grön färg) med olika blandade pophits som jag spelade i min klockradio med bandpelare. Mins också att det lyssnades på Doctor Hook hemma.

Också päron i ugn med smält after eight är en efterrätt vi åt ibland när jag var liten. Helt rätt!

Räkfylld advokado? Tja, jag minns inte så noga, det var nog inte barnmat i allafall. Jag minns att jag såg det, men jag förknippar det nog mer med 80-talet.

Slas

Slas (Stig Claesson) gjorde TV-barnprogram på 70-talet där han bla berättade om morfar som bodde djupt inne i skogen. Han funderade -Men om nu gud är så god, varför...? Hans egna naivistiska teckningar visades i stillbild samtidigt som han släpaktigt läste om sina funderingar som barn.


bild från Slas hemsida

En hel del andra barnprogram hade samma stil, dvs en berättarröst läser i bakgrunden något att fundera över, och så visas stillbilder på TV sammtidigt. Tex "Trälarna" av Sven Wernström som lästes av Clary Wikholm.

Slas har även skrivet en radda böcker som Vem älskar Yngve Frej? Se även Wikipedia

Samba och annat myspys

Lyssna på låten "Musik skall byggas utav glädje!" med Lill-Lindfors
http://www.lill-lindfors.nu/musik_skall_byggas.rm




Nu har du kommit i rätt stämning efter att ha lyssnat på denna låt hoppas jag? Detta var musik som lyssnades på hemma hos mig när jag var liten på 70-talet. Lill-Lindfors sjöng ofta "glad-samba" på den tiden. Feel-good-music skulle man kanske säga idag? Låten ovan var skriven av Cornelis Wreesvijk, men den gjorde sig bra i hennes tappning också tyckte jag.

Annan musik som är min favorit är musiken i Sällskapresan. Musiken i filmen går numera att köpa på CD (tex 79:- på www.ginza.se). Toppenskiva! Bengt Palmers som gjort musiken är fenomenal på att göra sambalåtar. Lyssna på ett klipp här!.

"Clownen Manne" vs. "Språka"

Många i min genaration har retat sig på Staffan Westerberg, men han borde ligga i lä jämfört med Manne enligt mitt tycke.

Manne gick alltså som barnprogram (se nedan info från SVT) på 70-talet. Det var så att ibland gick det "språka" och ibland gick det Manne. Språka var ofta på Serbokratiska och det enda jag minns var att barn åkte på nån rutchkana i början/slutet av programmet. När det var slut lästes adressen upp till Språkas redaktion "-Etta nolla, nogga gjedda -Stockholm!" sa en röst på bruten svenska, och man kunde skicka in bilder som visades upp i programet.

Tja, i valet och kvalet mellan dessa så blev Manne, eller "Clownen Manne" favoriten. Manne cyklade ofta till teatern i sin trikå, och bakom cykeln fans en kuliss som roterade runt. Han cyklade till stranden för att bada. Ibland kom gamla filminslag där Manne och Clownen Gay gick utemed nån kanal och gjorde konster som eldslukning o.dyl.

När Manne cyklat hem från stranden, flämtatde han ut och sa Puh! och torkade sig i pannan. Han bytte ofta om mellan olika trikåer, varav de flesta var i plysch. Skor byttes givetvis också, ofta nån sorts balettskor av nåt slag.


Clownen Manne: 1974-1983, SVT. Manne cyklade och sa Banaaan - på teckenspråk.


Sida om Manne


Höjdpunkten i programmet var när han tagit på sig sin svarta plyschoverall och basker och klättrat upp i kojan. Där tog han fram en knappburk, och ur den trollade han fram en banan och utbrast -Åhhh en banaan! --även på teckenspråk!.

Not: Jag såg ett anslag om att "Manne och Clownen Gay" skulle uppträda runt 1997 och jag tänkte gå dit med min då 2-åriga son (som ursäkt för att jag ville se honom). Sonen var emellertid sjuk och jag gick dit ensam. Barnfamiljer stod samlade runt Manne som vevade på ett positiv, men det var för mycket för mig, jag blev tvungen att fly därifrån...

Bås?

Jag sitter och funderar på hur en typisk restaurang såg ut på 70-talet. Jag kom fram till att dom ofta hade bås. Ett bås är när man har en soffa med sitsar åt båda hållen och två sådana soffor är samanförda mot varandra, varemellan det finns ett bord. Oftas är det murriga färger som gäller som röd sammet eller grönt (tapeterna gärna i samma stil, men vitkalk också förkomande). Där kan man sitta och spana ut mot baren eller dom andra båsen lite diskret. Jag vet att båsen frodas än idag, men jag tror att dom hade en glansperiod på 70-talet. Kinarestauranger hade/har ofta matsalongen indelad i bås. Grekiska pizzerior på 70-talet hade nästan uteslutande bås.

Dagens outfit

Jag tänkte berätta lite för er om min outfit idag. Det har ju blivit populärt på sista tiden och man vill ju inte vara sämre.

Idag har jag ansat mitt skägg, kammat till min masfrisyr och jag har putsat mina Lennon-bågar av fönsterglas. Solen skiner och jag känner mig väl till mods. Jag lyssnar på "skäggmanslaget" hon kom över mon. Stampar takten med mina träskor och jag kompar lite till på min tvärflöjt. Jag har utsvängda manchesterbyxor, en brun skjorta med långa snibbar och ovanpå skjortan en kofta som jag har stickat själv. Koftan har jag förresten färgat själv ute på gården. Man lägger björklöv i en kittel och låter elden sakta värma upp och sedan rör man om i kitteln med koftan i. Det luktar härligt!



Jag har hällt upp ett glas vino tinto och livet leker. Jag har rivit ut en sida ur en bok som handlade om kapitalism för att rulla en cigarett. Jag läser en god bok "Kamrat i Nord", men snart får jag sluta. Min kamrat Börje kommer över och vi skall tälja i näver tillsammans.

Troll, tavlor mm

På 70-talet var det vanligt med små stenar som var målade som troll. De låg överallt i fönster bredvid blomkruor och dyl. Troll var för övrigt något som förkom lite här och var. Jag mins särskilt tavlorna eller vykorten av liknande slag som nedan:



För att inte tala om min favoritfilm "Trollsommar" där Sif Ruud säger till skogsägarna -"Det är inte din skog. Skogen tillhör alla, människorna, trollen...!" Sann 70-tals anda! En speleman med fela och dalmasfrilla bor i en liten röd stuga, talar mål och är vän med trollen. Filmen handlar också om kampen mot skogskövlingen "-Stoppa alla kalhyggen!" säger älgen i älgarna demonstrerar.

Julkalendern trolltider spann också på trolltemat. Jag minns att häxan flygande mara var skoj att immitera på skolrasten.

Andra troll som var vanliga som var 70-talet var penntrollen, ungefär som bilden nedan visar.



När jag gick i mellanstadiet var det vanligt att killarna också lekte med monchichi. Vi bytte kläder på dom och stoppade tummen i munnen på dom...!




Slutligen måste jag också ta upp dom gråtande barnen i samma veva. Vi hade tavlor på väggen hemma när jag var liten. Senare ledsnade alla på dom och försvann. Varför?

Och nu blir det reklamfilm

, sade en manlig röst. Stämningen blev hög och förväntansfull i den rödsammetsklädda biosalongen. Barnen visslade i biobiljetten men jag lyckades nästan aldrig få till ett så där maffigt vissel från biljetten. Sedan kom vinjetten med ett bröllopspar i svartvitt och bröllopsmarchen trumpetades ut som signaturmelodi.

Vi det laget hade man ätit upp halva påsen non-stop (eller ahlgrens bilar) som man köpt i en automat. På den tiden fanns inte magamyny med popcorn och 2 liters coca-cola att köpa...

Jag mins bla följande reklamsnutt som etsat sig fast:

-Fanta, fanta -så festligt och kul!



Det var på den tiden då Fanta bara fans som apelsin och inte ägdes av Coca-cola. Reklam förekom ju heller inte på TV på den tiden så detta tillfälle var något extra speciellt, men inte särskilt långt.

Olika varianter av tuggummin som djuiciefruit och tabletter som läkerol visades. På dryckfronten mer var det festis i tetraederförpackningen (som också grädden hade) som gällde. Som häsosamt motvikt mot snasket kom reklamen om tandkräm. Jag var faschinerad av tandkrämen som hade 3 olika färgsträngar när man pressade ut den på tandborsten. Morsan tjatade om en slogan från hennes tid: -hälsan för halsen -bronsol! som också också rockfolket i "Hej baberiba" sjunger i slutet av låten.

Men det som fascinerade mig mest var reklamen av tamponger. En blå vätska hälldes i ett högt glas. Sedan stoppades tampongen ner i glaset, och vips svällde den ut. Sedan vändes glaset uppochned och inget rann ut! Hemma testades givetvis detta, men inte med samma resultat, kanske beroende på dricksglaset?

Sen började filmen, men då var godiset slut.

Instamatic

När jag var liten fick jag en egen kamera. Det var en kodak instamatic. Jag var mycket förtjust över den. Den hade 3 lägen som man kunde vrida mellan: sol, moln, sol/moln blandat.



Notera "blixen" i paketet ovan. Blixtarna var externa och var små kuber som sattes i uppe i instamatiken. Den hade 4 blixtlampor. När en lampa blixtrat smälte den och blev lite vitknöglig på nåt sätt. Blixten roterade fram 90 grader när man vred fram filmen. Avtryckarknappen var orange. Blixten, med 4 liv, var alltså en lyxvara som man bara fick använda vid högtidliga tillfällen.

Oftas tog jag korten när vi var på semester, bland annat i Bulgarien 1977. Jag har ett kort där mamma tagit kort på mig när jag stod bredvid en sjörövare vid en gammal båt vid "sun slag briag" i Bulgarien. Jag tog även kort genom glasrutorna vid lejonen på eskilstuna zoo som blev överaskande bra. Kvalitén var oftast ok, men formatet var ju inte så festligt. Zoom och slutartid osv var på den tiden helt okända begrepp för "svensson".

Hål i bögörat?

Tro't eller ej, men när jag gick i mellanstadiet och var 10 år så blev det plötsligt poppulärt för oss killar att ta hål i örat. Jag tror att det var storasystrar som influerade sina lillebröder. Nåja, ett helt gäng killar och däribland jag gick och tog hål i örat. Jag gick med morsan till ett ställe i stan. Det sved till när hon tryckte till med håltången. Sen fick jag badda hålet med desivon (en blå vätska) på en bommulstuss, så att det inte skulle bli infekterat. Jag hade ett litet pärlörhänge med en blå kristall i. Det var mest dom "tuffa" killarna som tog hål i örat. Var man inte det, kunde man ju bli genom att ta hål tänkte jag nog då.

Till skillnad från tjejerna som hade 2 hål så tog killarna bara 1 hål, men vilket öra skulle man då ta hålet i? Det blossade upp en het debatt om vilket öra som var "bögörat". Det mest dominerande teorin var att höger öra var bögörat. Alltså skulle man ta hål i vänster öra, för annars kunde man räkna med att bli gravt mobbad. Men osäkerhet spreds och ibland var det vänster öra som gjordes gällande för bögörat. -Haha! han har hål i bögörat! kunde andra killar peka på en och skratta (som var avundsjuka).

Detta var tider då Bob Marley var poppulär, bla. med sin Buffalo soldier. Jag minns att jag hade ett haschlöv i örat. Varken dom gamla eller vi fattade vad ett haschlöv var för något, som tur var. Sen växte mitt hål igen, men det är en annan historia.

Mat vi minns

Nu när jag ändå varit igång med mattanterna och allt så tänkte jag ta upp och kommentera tidstypisk mat från 70-talet. Skolmaten var ju egentligen bara en äckligare variant av vad som serverades hemma. Vi som växte upp under denna tid var nog de sista att få uppleva rätter som dessa från Kajsa Wargs dagar.

Se här, en meny från forntiden att sända upp i rymden till framtida utomjordingar att förundras över:

• Kalops med fettklumpar i. Serveras med kokt potatis och inlagda rödbetor. Ibland var köttet så segt att att det växte i munnen och man fick i smyg-pluppa ut köttbollen i handlatan och gömma den nån stans.
  
• Dillkött. Lite trådigt kött som fastnade mellan tänderna i vit sås med en del gröna dillstrån i. Smakade surt och åts med potatis. Vem tillagar dillkött idag? -Jo mamma Findus förstås! (Se bild nedan)
  
• Makaronilåda. kokta makaroner med nåt jox som sen gratineras i ugn. Gärna som mysmat en fredag.
  
• Pepparotsgädda. Faktiskt en favorit, men gäddan inehöll mycket ben att få i halsen. Vit sås o kokt potatis till
  
• Struvor. Bakverk som man använder särskild tång till när man doppar den i flottyren. "Dit får ingen komma in, som ej kan baka struvor!" sjöng Povel Rammel i Semlons Gröna Dalar på TV.
  
• Chili con carne. Se där, det var det "exotiska köket" på den tiden! Men så värst mycket chili i var det ju inte, fast otroligt poulärt var det i alla fall.
  
• Sylta. Kalvsylta, pressylta -you name it! Gamla inälvor inpressat i dallrig salt gelé, som äts med torr potatis utan sås. "-Tack för maten, den var god. Hälften spydde, resten dog!"
  
• Stuvade morötter. Godare om det var mycket persilja i stuvningen. Vad äta till? -Potatis och stekt falukorv givetvis!
  
• Isterband. Stekt eller tillagad i ugn, serverad med gurksallad o kokt potatis. Smakade surt och innehöll stora broskkorn -Ugh!
  
• Stekt salt sill med stekt lök, mycket smör och potatis. "-stekt salt sill" sa förresten "Ernie" i barnprogrammet svenska Sesam.
  
• Blodpudding alias "radhuslimpa". Steks i ca 1/2 cm skivor olika hårt efter tycke och man har lingonsylt (krösamos) till.
  
• Slottstek med brunsås och kokt potatis. Söndagsmiddagarnas söndagsmiddag. Lite segt med fläskrand och åtnjuts med äpplemos till. Åtfinnes på olika vägkrogar även nuförtiden.
  
• Coctailbär inlagda i sockerlag med vispad grädde. Detta var paradefterätten gärna efter ovanstående söndagsmiddag.
  
• Fläsk med löksås. Inga kommentarer behövs. Se filmen "Elling" -Jag vaer helt inställte på fläsk o duppe!
• Smörgåstårta gärna med lättöl till. Klassikern när det skulle bjudas på stort. Ett lager leverpastej troligen standard, och sen majonäs och dill förstås.
• Köttfärslimpa tillagad i ugnen med brunsås och kokt potatis. Lite brun skorpa ovanpå. Sen skars den upp i skivor.
• Lövbiff med skysås lök och persiljesmör i såna där plastrullar man kunde köpa på konsum. Lördagsmiddag och ofta var det pommes till.
• Stuvade makaroner med riven muskot ovanpå. Köttbullar till.
  

sen om man var proggare åt man förstås även borsjt (rödbetsoppa) och linssoppa utöver ovanstående.

Flourtanten

Redan första veckan då jag började 1:an gjorde "flortanten", -för det var alltid en hon, entré i vårt klassrum.



Ofta brukade hon förbereda utanför klassrummet och rada upp dom små ljusblå kopparna på en plåtbricka med ett sanitärt papper från sjukvården. Sedan hällde hon i vätskan i kopparna i varierande mängd (vi brukade jämföra). Hon hade ett gammaldags mekaniskt tidtagarur som tickade som hon satte på 2 minuter. Det var tiden vi skulle gurgla och "tugga" runt flouret i munnen. Jag blev alltid så trött i kinderna för jag blåste alltid upp dom som en hamster. Det var i allafall en befrielse när det var över och man fick spotta ut flouret igen i koppen. Ibland kom fröken och samlade upp spottet på brickan. Man kände smak av loska i munnen på ett obehagligt sätt. Det var svårt att loska ut den sista resten i koppen ibland för det var lite slemmigt. Det droppade och slaskade på skolbänken som var täckt inuti med kalle anka papper.

I en salig luktblandning av flour, tuggad blyertspenna och RX-lim lämnade så flourtanten vårt klassrum, för att ånyo återkomma nästa vecka. -Nej! stöönade alla

Matan

Här i Spanien äter man fortfarande traditionell husmanskost. Inget är speciellt roligt kryddat, förutom med vitlök förstås (på 70-talet kände ingen i vår familj ens till att vitlök fanns). Finns krydda är det vitpeppar. Jag minns att vi i skolmatsalen under hela min skoltid bara hade vitpeppar och salt att välja på. En kompis till mig som var intresserad av matlagning då tog med sig ett litet eget set med kryddor. En barsk mat-tant kom givetvis och skällde ut honom! Nu här på ett av universitetets matsalar i Madrid kastas man tillbaka till sin barndoms skolbespisning. Ni skulle se inredningen som är som taget från folkets hus på 50-talet, där man "festat loss" med smörgåstårta och lättöl.

Vitpeppar! Till vaddå? Till kokt höns med ris och currysås, eller isterband, blodpudding eller leverbiff med lingonsallad? Jag såg nån show med Jonas Gardell i TV när han skojade om mandeltorsk, fantastiskt roligt! Fast, jag tyckte inte det var så äckligt ändå...



På väggen i matsalen hängde affischer om att man skulle äta upp maten och att man skulle tänka på barnen i Afrika. "Stålmannen äter potatis" var en annan affisch. Sammtidigt på TV gick barnprogrammet "Kroppen". Det var han som var förnuftig och han som bara ville busa och äta godis. Programmet fick givetvis omvänd effekt, eftersom man hejade på den busiga killen. Här fick vi lära oss kostcirkeln i alla fall! -man måste ta av "grönsaksbiten" också!

Vid soptunnorna stod ofast en av mattanterna utstationerade för att avslöja om någon försökte kasta mat. Oftast försökte man dölja med ett lass servetter, men det gick inte alltid tanten på -Aha! nu får du gå tillbaka till bordet och äta upp! Man serverade även sill till huvudrätt så där frammåt jul, då man kom hungrig från gymnastiksalen efter att ha tvingats lära sig dansa "Jenka", men mer om det en annan gång

Pekfinger-musik-pedagogik

Många som minns 70-talet talar nedsättande om "pekfinger-musiken". Jag å andra sidan tycker att det är helt fantastiskt att lyssna på sådan musik! Man skulle sjunga politiskt och ta ställning till allt:

Ingen kommer undan politiken,
den bestämmer hur du är,
Kampen mellan skilda klasser ger ett
samhälle dess karraktär.
Det finns inga individuella
vägar till ett bättre liv,
de förtrycktas framtid måste byggas
på gemensamt perspektiv

Grupperna som sjöng då var helt hängivna och trodde bergfast att revolutionen skulle komma när som helst. Gå gärna in på www.progg.se och kolla grupperna som dominerade proggen på den tiden. Idag får man vara glad om nån lite vagt antyder att "samhället har blivit kallt" eller nåt i den stilen. Nej, tacka vet jag raka rör som Nynningen sjöng i en låt skriven av Leif Nylén -Ingeting skrer mekaniskt:



När produktivkrafternas utveckling nått en given nivå,
och vi har lärt oss att fatta en smula mer än det var menat att vi skulle förstå.
Då hotas dom produktionsförhållanden som utgör samhällets bas.
Snart é det dags för dom där nere, att slå hela byggnaden i kras.

Det är fantastiskt att ryckas med i de stämmnings och ödesmättade sångerna som andas övertygelse av sällan skådat slag, i tex Knutna Nävars -I alla länder

Våra huvudstäder är Peking och Tirana
Där vajjar den röda fanan
Kring den kan vi alla samlas
och ingenting får stoppa oss

eller i Bella Ciao's -Någon har frågat mig:

När kriget började blev många av oss risplockerskor partisaner
Men vi hade inte gått upp i bergen bara för att jaga bort tyskarna och fascisterna
Utan för att utkämpa den sista striden mellen utsugare och utsugna
och sen begrava hatet för alltid!

Sen finns ju förstås den lite mjukare proggen som Hoola Bandola, men som också tar ställning men jag återkommer till det senare.

Tipset på torsdag

På 70-talet spelades det inte så mycket som nu och "Lotto" hade ännu inte sett dagens ljus. Det tippades inte särskilt mycket hemma, men det hände ibland och då var det 13-raders tipset som gällde. Man var tvungen att lämna in tipset senast kl 17 på torsdag för att man skulle få vara med (affären stängde för övrigt 18 en torsdag på den tiden). Man fyllde i hårt med kulspets så att kryssen kom igenom karbonpappret som gjorde kopia på underliggande pappret. Vi brukade sno bibbor med tipskuponger på konsum för att leka bara med karbonpappret. Morsan tjatatade förresten då om hennes minnen av läskpappren som sög upp bläck.

På lördag gick så grogg-extra, men dom rätta 13 raderna redovisades även på nyheterna på den tiden. Det fanns ju bara tipset och V65 då. Morsan var ihop med plastfarsa minns jag som brukade dricka sin specialgrogg "bränjak", dvs billig conjak och coca-cola (i den gamla glasflaskan man fick 60-öres pant på) just till groggextra. Jag tror Bengt Bedrup var med på den tiden (jag minns inte så noga).

Ibland var fler vuxna samlade och det skulle gås på Statt (stadshotellet) eftråt. Det blandes drinkar som gröna hissen, geting och san fransisco. Såda festtillfällen var glädje för oss barn. Då fick man pengar så man kunde cykla till kiosken för att köpa godis.

Plysch, batik och velour

Redan när jag gick på "lekiset" -75 som hetter Ringblomman (bara namnet är 70-tal) introducerades vi i konsten att göra batik. Batik var nämligen något som många fröknar bar som hade lite proggigare stuk, medan de proggiga manliga lärarna hade litet hakskägg och manchesterkavaj.



Ibland hade fröken plyschbyxor på lekis när det skulle vara mys i kuddrummet, och vi barn hade mockasiner eller sockiplast. Clownen manne hade ofta svarta plyschbyxor. Efter att ha cycklat till teatern brukade han sadla om både trikå och skor (nån sorts "bögiga" balettskor av nåt slag). Velour var också vanligt i textilväg. "Velour-pappan" , givetvis med skägg blev ett begrepp, och han deltog i psykoprofylax vid mödravårdcentralen. Att "skrika ut" var föresten på tapeten i sammaband med Janov's primalskriksterapi. Jag hade heldress i plysch som var blå med en dragkedja. Bilden nedan är modern men ger ändå en fingervisning



Färgerna som dominerade var gul, orange, grön och brun, och ofta kombinerades dessa i glada kreationer där tex en brun blomma med gul mitt kunde finnas i orange bakgrundsfärg, på tex en kjol i plysch. Jag hade ett par gröna utsvängda byxor när jag var runt den åldern och hade träskor på fötterna. Dom vuxna hade moonboots och platåskor.

Tecknat för barn

Tecknat för barn på TV kunde vara av olika kvalitet. Tjeckiska lerfigurer tillhörde inte favoriten, men det gjorde däremot de två programmen Kalles Klätterträd och Farbrorn som inte vill va stor, med Gösta Ekmans röst. Samma tecknare och samma sköna dagdrömmande stil. "Morfar ligger under trädet och läser en tidning" och kalle drömmer om Emma (i fantasin, men hon är fin, tänker Kalle) och äter ett päron uppe i trädet. Musiken var också helskön i dessa program. Länk till sida om: Kalle.



I Farbrorn som inte vill va´stor får vi följa farbrorns dagrömmar om sitt liv som barn och det han fantiserar han kunde ha gjort om han var barn igen. Speciellt minns jag hans barn-alter-egos väldigt speciella gångstil (lite av "silly walk" med John Clease). Länk till: Farbrorn

Det här är Ragnar, han jobbar på kontor.
Han fyller 33 i maj och har 45 i skor.
Det här är också Ragnar i Ragnars fantasi.
Ju mer han tänker på det ju yngre vill han bli.

För tänk om han var tio eller kanske bara sju.
Då skulle han va' ute och leka nånting nu.
Så brukar Ragnar tänka när han sitter på sitt kontor.
För han är faktiskt farbrorn som inte vill va' stor
Ja, han är faktiskt farbrorn som inte vill va' stor

Andra program där en och samma tecknare varit med och gjort olika filmer är Karl-Bertil Jonssons Julafton (av Tage Danielsson som sänds på julafton) och Dunderklumpen där Beppe Volgers är störtskön (precis som han säger i Ballo's röst i Djungelboken). Bara på 70-talet kunde man skapa såna pärlor! Drömma om Robin hood som tar från dom rika och ger till dom fattiga och se naturen få liv, som "Jätten Jorm" likaså...

Frisyrerna

Något som var speciellt på 70-talet var frisyrerna. Jag vill här bara ge ett ax-plock av frisyrer som man på den tiden tyckte var snyggt. Ganska genomgående är att män har polisong och ibland mustach. Kvinnorna hade geometriska frisyrer.

Stort krulligt hår-burr (Afro)

Ungefär som morsan hade då

Jonatan och "skorpan" Lejonhjärta


ABBA

Det finns många fler skoj frisyrer, men betänk även dom allvarliga gubbarna på TV, som Bengt Öste och Thorbjörn Fälldin också hade "moderna frisyrer" på 70-talet! Dela gärna med dig av foton/länkar! Jag kommer senare att även behandla kläderna på 70-talet men behöver sovra lite innan...

Äta på restaurang

När det var riktig fest när jag var liten gick vi på restaurang. "Kina-panget" brukade vi gå till. Alla beställde alltid samma rätt, nämligen "4 små rätter". Efterrätten var alltid friterad banan med glasskulor med nån sirap på. Nu förtiden när jag äter kina mat har jag aldrig ätit "4 små rätter" mer (kanske blev jag less?). Jag beställde alltid "61:an" där vi bodde förut. Märkligt med kina-pang förresten. Varför är dom alltid tillhåll för stadens olika alkon? Festligt föresten med de kinesiska servitriserna, som ofta är glada och vänliga, men inte kan säga "r" -En stol stalk?

Underligt med kineserna förresten. Var håller dom hus på dagarna? Bara inne på dom olika kina-pangen? Man ser dom aldrig ute på dagarna eller kvällen för den delen heller. Varken i grupp eller ensamma. Man ser aldrig en familj kineser ströva i en park eller storhandla på Kvantum eller nåt. En kines jag jobbade med på universitet berättade dock att han och familjen ofta åkte till IKEA och åt köttbullar på helgerna. Är det där dom är?

Maten på andra svenska restauranger var alltid samma visa. Barnportion med "grillkorv och pommes" eller köttbullar med mos. Föräldrarna drog till med "plankstek" när det skulle slås på stort, och på den tiden kunde man ta snaps till maten. Vem beställer snaps till maten idag?

Sen kom grekerna på 70-talet. Och med dom kom pizzeriorna. Då var det pizza på restaurang som gällde. Alltid Quatro stadgioni, med den äckliga kronärtskockan i mitten som mamma alltid fick äta upp. Konstigt att grekerna introducerade pizzorna och inte grekisk mat?

Rymd-TV och trikå

Månlandningen -69 kanske kan ses som ett preludium till 70-talets rymdentusiasm.

Jag minns programmet "Kapten Zoom", som hade grön trikå och bla utropade "höginskomstagare bor i låghus, låginkomstagare bor i höghus". Varför just rymd och trikå hör ihop vet jag inte, men Kapten zoom har gjort come-back aldeles nyligen, där återigen rymden och att och hoppa runt i trikå är temat.

Jag förstår att det på 70-talet var häftigt för ungar att se barnprogram som handlade om rymden, men nu? Då kunde man kanske svälja detta med trikå, men nu?

Andra coola rymd-program som visades på TV då var Moonbas Alpha, Star Trek (med han med dom spetsiga öronen) och så sist men inte minst filmen Star Wars. Luke Skywalker har i denna film lite av 70-talets karaktäristisk mas-frilla, precis som Jonatan också har en extrem sådan (Ted Gärdestad look-a-like) i "Bröderna Lejonhjärta" filmen.

Sprätten satt på toaletten

När jag var liten lånade ibland min mamma böcker till mig på biblioteket. Jag mins särskilt denna bok när jag var 4-5 år.

"Sprätten satt på toaletten. Och när han gick därifrån, rann bajset ut i ån"

Sprätten var en ond kapitalist och tecknad med svart hatt. Inne i fabriken med sågtandsprofil bajsade han rakt ut i en sjö så att fiskarna dog och alla blev sjuka som drack det.

Att förklara hur kapitalisten suger ur arbeterna mervärde för småbarn var nog lönlöst även om många på 70-talet ville lära ut detta. Då var denna bok bättre, för vad kan väl vara mer otäckt och hemskt än någon som sprider bajskorvar?

Jag tyckte boken var otäck faktiskt och drömde mardrömmar om jag skulle få bajskorv i mitt vatten som jag drack. Jag lyckades låna boken ur ett arkiv för ca 10 år sen.
Slutet i boken handlar om hur människorna runt fabriken gör "revolution" -Alla ska vara med och bestämma säger en röst i en pratbubbla!

En annan bok i samma serie handlar om Sprätten, som denna gång sprider ond kärnkraft, men jag återkommer senare till detta ämne.

Fakta från biblioteket: Sprätten satt på toaletten. Ämnesord:, Avlopp Miljöförstöring. Ämneskod:, Hcf(yb). Utgivningsår:, 1970. Serie:, (Verdandis barnböcker ; 1)

Dagisfröken gallileo-gallileo

Hon var en av karaktärerna i Vilse i Pannkakan, något som ju är ett måste att ta upp på en sida som denna. Jag såg givetvis alla avsnitt, även alla repriser som gick långt in på 80-talet och för att inte tala om Staffan Westerbergs efterföljare (nåt där han sprang runt med en träslev i skogen och sa -Jag minns så länge du minns, samt julkalendern med syster yster och lillstrumpa)

Märkligt att många hetsade så mycket mot honom, jag själv tyckte det var riktigt roligt med älg-strumpan som bröölade -Jag vill hem till min mamma, hon kan ha trillat ner för världens kant.
Skojigast var förstås Storpotäten, och jag minns att alla hade skoj åt det när jag härmade honom på skolrasten -Putt-putt-putt... Åhh, jag ska stoppa dig i min ficka Vilse!

När Staffan gjorde turné på 90-talet där han kastade yllestrumpor på folk lyckades jag kapa en affich. "Dockbögen från Lule" och "Värre än Stalin" var skojiga epitet han själv radat upp.

Musiken gick inte av för hackor heller. Thomas Wiehe, Michael Wiehes bror som även var med i Cabaret Orkestern, spelade gitarr. Faktiskt ganska bra. Jag har en CD som släpptes när min son föddes runt -95 och där finns låtarne med. -Jag ska förstöra och hjärntvätta mina barn också tänkte jag! Favoritlåten är "Spyflugans sång":

Det var en kossa som släppte sig,
prrt, prrt
ut-uti gräset
Det var en kossa som tyckte,
allting var däset.
Bzz-bzz säger flugorna,
på kossans bajse-pladaska!
Bajsen din, den é underbar,
när den ner i jorden far...

Cindy Peters

På 70-talet var det Afrika som gällde på TV ibland. Jag minns hur Cindy Peters hade ett barnprogram på TV. Man hade byggt upp nån sorts "bambuby" i SVT's studio och Cindy Peters sa: -Hej alla barn! Idag ska vi leka som alla barn gör i Afrika!



Cindy Peters (jag tror hon var kristen och gillade gospel) blev en landsplåga med Miriam Makebas låt "Pata Pata" som handlade om fest i solnedgången i Sydafrika. Umba-sat o umba-sat wheo mahe-ao, gick refrängen ungefär.

Notera att skojjaren "Loffe" Carlsson är med på bilden ovan tillsammans med Cindy. Jag såg Loffe live när jag var på speedway när jag var liten.

Vietnam är nära

Vietnamrörelsen i Sverige är något att minnas. En del har jag tagit reda på efteråt förstås, men ändå. USA:s imperialistiska bombkrig mot det lilla landet där Ho Chi Minh var förgrundsfigur, ungick knappast någon på den tiden. Pappa var med sedan 1966 i Stockholms FNL-grupp och hade varit med och kastat ägg mot USA:s ambasad 1969. Morsan stod med mig i barnvagnen då på Sergels Torg och väntade, men han åkte in i häktet med många andra då.

Det mest fantastiska med 70-talets rörelser var musiken. "Vietnam är nära" nedan på bilden är en klassiker. Vi hade "Hallå där bonde" och "Rickard dollarhjärta" hemma på singlar (78-varvare, till skillnad mot LP som var 33-varvare).


Den svarte ambasadören London's besök i glanshammar inspirerade också till musik. NJA-gruppen sjöng "Glanshammar visa" och "Äggen i Glanshammar" blev ett begrepp som syftade på Bombpiloternas fras: "Let's drop some eggs!"

Ok, jag återkommer nog till detta ämne mer i framtiden. Detta får räcka för denna gången.

Kapsylerna

Skål på er nu så här på nyårsafton!

Jag drar mig till minnes dom gamla kapsylerna som fanns på öl- och läskburkar på 70-talet. Man kunde ha mycket kul med dom. En hobby var att hänga dom i varandra utmed "kedjor" på väggen. En kille hade hela väggen full (hans pappa kanske drack mycket öl?) Jag hade bara 2-3 rader. Samma kille hade f.ö. ölburburkar utmed en hel vägg hemma. Givetvis av det gamla märket Tuborg med Preben som säger till Perikles: -Du, near smaeger en Tuborg baest? -Vear gang!



En annan hobby var att man kunde skjuta iväg en del av öl-kapsylen med den andra delen. Ingen brist fans på detta vara för de låg spridda överallt, kanske pga. dom mellanölsdrickande moppegängen? Ibland kunde man skjuta iväg dom 10 meter nästan, precis som gummitarzan kunde loska 10 meter, eller som att man kunde kissa en stråle långt i djupsnö (läs även Vittula).

Jag drar mig även till minnes att läsk-kapsylerna på glasflaskorna som morsan plockade i den klassiska 5x5 backen (20 lättöl och så fick jag och hon välja 5 läsk, bla hallonsoda och trocadero). Det var nån sorts plast-gummi på kapsylen som man drog bort med en sträng/snöres som var vitt på insidan.

Möhippa -75

När jag var liten kille fick jag ofta följa med morsan på olika äventyr. Jag mins särskilt när det var möhippa. Mamma tog med mig eftersom hon var ensam med mig då. "Tjejerna" eller dom vuxna tanterna (runt 25) som jag nog ansåg då startade med kir och salta pinnar. Alla jobbade på lassarettet och det snackades internbegrepp som "han fick läggas in på KIR (kirurgiska avdelningen)". Jag fick förstås en hel del uppmärksamhet eftersom jag var den enda "killen" i sällskapet, och damerna var ju bladiga efter att ha trattat i bruden starkt...

Jag minns att vi satt på en klipphäll i sommarens skärgård, solen stod fortfarande uppe i sommarnatten och vi sjöng Evert Taubes visor. Det gjorde man alltid på den tiden. Fler, bla morsan hade gitarr med sig och kunde "kompa" och stensiler delades ut. Jag minns gitarrfodralet som var ett slags lapptäcks-collage av läderbitar. Manchesterjacka i lila skulle man ha på den tiden. Jag hade blåjeans med utsvängda ben, en åtsittande tröja och en lustig hatt och kunde följa med i låtarna som sjöngs genom att trumpeta i min Bazooka.

Efterfester slutade ofta med att jag somnade på en sån där vit lurvig matta under glasbordet, då några bar in mig på en säng.

Moppegängen

Skräcken för oss barn var bla moppegängen. Det var ungdommen som drack mellanöl och sniffade lim. De brukade jaga oss som bara hade hoj med limpa. Dom trängde upp en i ett hörn och kanske piskade en med brännässlor eller nåt annat taskigt. Dom hetter namn som Rajmo, Kenta, Benny, Sussi, Lucy osv. Där jag bodde höll dom till utanför Konsum, och kallades därför konsumgänget, något som dom också sprejat utanför. Någon var givetvis snabb att fylla i prickar över o-et... Ledaren Rajmo var skräcken.

Vi hittade ofta använda plastpåsar eller trasselsudd i skogen. Jag tror solution (som man lagar cyckeldäck med) var det tungaste för det var svårt att köpa i början av 80-talet.


Spänn bågen

Nåja, oss skulle det bli ordning på ialla fall resoneade man säkert på socialstyrelsen. Vi fick se fler skräckfilmer i lågstadiet (76-78) om att: 1)sniffa lim, 2)supa, 3)röka och 4)snusa. "Kenta och Benny sniffar lim" var en av filmerna där man fick se hur trög i hjärnan man blev av att boffa i påsen.

"Thinner-trasan vandrar mellan husen!" sjöng Nationalteatern ungefär samtidigt, men det viste jag inte då, utan först i gymnasiet då jag började digga dom.

De vuxnas TV-höjdpunkter

På 70-talet fanns bara 1:an och 2:an med den lilla pilen i hörnet som blinkade när ett nytt program började i den andra kanalen. Förutom God Morgon Sverige, Sveriges Magsin (med Drutten och Gena), Sverige i närbild och Allsång med Bosse Larsson (som jag tog autograf av då TV-fotbollslaget kom förbi) fanns sällan nåt skoj för dom vuxna (antar jag).

Jag mins dock höjdpunkter som Bröderna Cartwrights (felstavat troligen). Då dukades det upp till fest med läsk (1 st. 33 cl) och en påse chips, men oftast té och varma mackor. Jag ville se ut som Luke, men det var ganska långt från solbränd cowboy till blekfiskille med brillor och skjorta med spetsig krage. Alla hade kort i lugg men håret ner över öronen på den tiden om man var kille.

Familjen Addams och så förstås höjdpunkten på nyår då Grevinnan och betjänten visades samt inte att förglömma King-Kong i 30-tals versionen (jag fick vara uppe och se)

Annars var det väl Teknik-Magasinet (Not: inget program stavades med Z på 70-talet, så därför inte Magazinet) som gällde en vanlig tisdagskväll. Morsan satt och rökte i soffan när vi tittade på TV. Ibland fick man ta hojjen och köpa ett paket gul blend. Hade man tur även "blandat" för 1 krona i den lilla kiosken där en tant saktfärdigt plockade smågodis med en tång i en liten papperspåse -En sån också, sa man och pekade på tex en sockerbit.

Skateboard

Minns ni 78 när Skateboard var häftigt? Jag hade en silkesjacka som det stod skateboard på, men själv hade jag bara ett par rullskriskor med supertunga och stora hjul. Magnum Bonum sjöng "go-go-go ner för backen ner!" och så givetvis en moralitet som "hjälmen på och vi klarar oss". Den uppmaningen gavs även i Trazan och banarne (Olyckan). Men givetvis hade ingen hjälm på den tiden. Hade hoj med limpa och en supertöntig keba till min supertuffa jacka. Efter att ha tagit ett varv i kvarteret var det dags att åka hem och titta på Språka på Serbokratiska eller Clownen Manne...