Taxi var god dröj

Minns ni tiderna när taxi fortfarande var statligt? Då fanns särskilda telefoner utsatta vid en del parkeringar nära affärer och kiosker.

När man lyfte på luren så sade en kvinnlig röst: -Taxi var god dröj.


Hittade ingen bättre bild, men den ger en del känsla

och man fich vänta en lång stund innan man fick beställa en taxi och sedan vänta på att den kom. Nu speals det ju musik och annat lullull i bakgrunden när man ringer och kanske kommer inte taxin alls.

Naturens eget godis

När jag var liten på 70-talet så var det nästan lite fult med godis. Snask sades innehålla kemikalier och farliga färgämnen och dessutom var det "syntetiskt", vilket var något ont på den tiden.

Istället skulle man helst göra sitt eget godis. Man skulle göra "ängamat", dvs vispgrädde med krösamos i våffla, eller kanske baka scones. Man kunde blanda drinkar med namn som "Trollgott" eller skära morotsstavar som man dippade med istället för chips.

Det mest opimala 70-tals minnet jag har om godiset är när jag i 1:a klass åkte på skolresa. Vi stannade till i en urskog för att äta medhavd matsäck. Vi gick runt i skogen och tittade på växter. Då visade fröken oss harsyra och sa -Det är naturens eget godis barn! Och vi åt en hel del, men (kex)choklad smakade nog bättre trots allt.

Minns att många i min klass hade en månad (eller mer) godisstopp och skulle på så sätt få en del pengar som belöning. Sedan var ju snasket ont eftersom man kunde få tandtroll, och det tyckte inte flourtanten om minsann!

Kanske tog vi hämd för godis-neurosen, för nu äter vi godis av bara den?

Vino Tinto -por favor!

Hörde att bolaget skulle sluta sälja den gamla klassikern "Vino Tinto". Det vore synd paa sadan gammal raritet! Denna information hittade jag via Therese Mitt liv i Utlandet.



Tänk saa manga rödvinsalkisar som halsat Vino Tinto paa 70-talet! Lars-Börje som var dagisfröken, heldressad i Velour, hade sandaler och lyssnade paa Hola Bandola. Vino Tinto (dvs rödvin paa svenska) är en kulturskatt i Svenskt folkliv och borde kulturmärkas!

Själv kom jag inte i kontakt med "rödtjutet" förrän jag började paa universitetet -88. Jag brukade köpa en hel laada med 12 pavor när jag faatt studielaanet (Not: det var paa den tiden daa man fick hela terminens studielaan i en klumpsumma). Jag började "20 aar för sent" (88-68=20), saa jag fick inte glädjen att sjunga progg med socialantropologistudenter som citerade Hegel, Marx och Weber. Men dricka Vino Tinto, röka pipa och odla skägg kunde jag förstaass göra i min manchesterkavaj.