måndag, augusti 21, 2006

dom onda maskinerna

På 70-talet förekom två olika inriktningar på den så kallade proggrörelsen -den marxistiskt inriktade som betonade frammåtskridandet, främst i form av storskalig maskinisering. Den kan sammafattas av gruppen Knutna Nävars sång "Hör maskinernas sång"

-Se röken stiger mot skyn,
hör dånet från varje fabrik.
Den kraft som där finns,
får snart inte plats,
snart så slits all bojor och band!

-Vi vill inte tillbaka igen,
till småindustri och småbruk,
för imorgon, imorgon, imorgon kamrat
skall vi bo i en arbetarstat!

Den andra linjen bestod av dom som såg maskinerna och industrialismen som något ont. Miljöförstörelse med hemska utsläpp och hormorsly visade på den kapitalistiska maskiniseringens fruktansvärda exploatering av människan och naturen. I sciencefictionböcker beskrevs hur robotar skulle ta över i en dysentopisk framtid, där avgaser ständigt bolmade ur pipelines och förgiftade dom få människor som fans kvar på jorden.

Även i barnprogram förekom detta. Tex i ett avsnitt ur Dr. Snuggels. Några varelser blir invaderade av "maskinerna" (jättelika gråsvarta vidunder). De förstörde allt grönt och tvingade varelserna att äta burkmat!

I barnteater som var poppis på 70-talet var pjäsen "Momo und die grauen herren" en självlarhet. Jag skälv fick dock inte se just den pjäsen utan några pyjamasklädda proggare som låg i vår gympasal ch skrek ångestskrik på golvet (primalskriksterapi?). Ingen skulle väl tro att jag sen blev medlem av en fri teatergrupp? (på 90-talet dock)

Kjell Höglund sjöng "Maskinerna är våra vänner" i en lätt sarkastisk ton. I Tage Danielssons "Äppelkriget" fick vi se hur änglamark skulle exploateras till ett "Deutchnyland".

Kanske var engagemanget i de afrikanska befrielserörelserna en biddragande faktor till att mången student fick upp intresset för den ursprungliga kulturen? I "bambubyn" gjordes allt på ett naturligt sätt.

Knutna Nävar - Mortelslagen ekar i bambubyn
Knutna Nävar - Mor...
Hosted by eSnips
Mortelsagen ekar i bambubyn (av knutna nävar)

Man flyttade ut till kollektiv där alla hushållsbehör var bannlysta. Helst skulle man odla allt själv och baka bröd i jorden, möjligen var vedspis tillåten. Ibland tog sig identifikationen med historien eller "tredje världen" extrema uttryck. Jag har fått berättat för mig hur en students matvanor vid journalisthögskolan i Göteborg runt 1970 föranledde följande dialog:

-Va gör du Börje?, Va fan äter du med händerna?
-Vaddå? Så här har ju proletärerna ätit i hundratals år!

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag tror få uppfattar K. Höglunds låt som sarkastisk.