söndag, januari 22, 2006

Pekfinger-musik-pedagogik

Många som minns 70-talet talar nedsättande om "pekfinger-musiken". Jag å andra sidan tycker att det är helt fantastiskt att lyssna på sådan musik! Man skulle sjunga politiskt och ta ställning till allt:

Ingen kommer undan politiken,
den bestämmer hur du är,
Kampen mellan skilda klasser ger ett
samhälle dess karraktär.
Det finns inga individuella
vägar till ett bättre liv,
de förtrycktas framtid måste byggas
på gemensamt perspektiv

Grupperna som sjöng då var helt hängivna och trodde bergfast att revolutionen skulle komma när som helst. Gå gärna in på www.progg.se och kolla grupperna som dominerade proggen på den tiden. Idag får man vara glad om nån lite vagt antyder att "samhället har blivit kallt" eller nåt i den stilen. Nej, tacka vet jag raka rör som Nynningen sjöng i en låt skriven av Leif Nylén -Ingeting skrer mekaniskt:



När produktivkrafternas utveckling nått en given nivå,
och vi har lärt oss att fatta en smula mer än det var menat att vi skulle förstå.
Då hotas dom produktionsförhållanden som utgör samhällets bas.
Snart é det dags för dom där nere, att slå hela byggnaden i kras.

Det är fantastiskt att ryckas med i de stämmnings och ödesmättade sångerna som andas övertygelse av sällan skådat slag, i tex Knutna Nävars -I alla länder

Våra huvudstäder är Peking och Tirana
Där vajjar den röda fanan
Kring den kan vi alla samlas
och ingenting får stoppa oss

eller i Bella Ciao's -Någon har frågat mig:

När kriget började blev många av oss risplockerskor partisaner
Men vi hade inte gått upp i bergen bara för att jaga bort tyskarna och fascisterna
Utan för att utkämpa den sista striden mellen utsugare och utsugna
och sen begrava hatet för alltid!

Sen finns ju förstås den lite mjukare proggen som Hoola Bandola, men som också tar ställning men jag återkommer till det senare.

5 kommentarer:

Cliff Hanger sa...

Ah, Tirana och Peking, dessa metropoler för humanism och demokrati!

Kinna sa...

Jag gillar "Häng med på party slit dig och kom loss" =9

Danne sa...

Visst är det grymt!
Jag växte upp med proggen som mina föräldrar spelade så det är en riktigt bra musikgenre man ärvt.
Dock så tycker jag att min gamle favorit Dan Berglund är för okänd inom tom progg- och viskretsar.

70-tals Per sa...

danne: Jag det är märkligt att Dan Berglund inte är mer känd. Riktigt härlig socialrealism när den är som bäst, fast med medkänsla.

Anonym sa...

Ja, i Peking och Tirana råder ju demokrati...

Eller hur var det nu igen?