fredag, februari 10, 2006
Bås?
Jag sitter och funderar på hur en typisk restaurang såg ut på 70-talet. Jag kom fram till att dom ofta hade bås. Ett bås är när man har en soffa med sitsar åt båda hållen och två sådana soffor är samanförda mot varandra, varemellan det finns ett bord. Oftas är det murriga färger som gäller som röd sammet eller grönt (tapeterna gärna i samma stil, men vitkalk också förkomande). Där kan man sitta och spana ut mot baren eller dom andra båsen lite diskret. Jag vet att båsen frodas än idag, men jag tror att dom hade en glansperiod på 70-talet. Kinarestauranger hade/har ofta matsalongen indelad i bås. Grekiska pizzerior på 70-talet hade nästan uteslutande bås.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
I mitt sjuttiotal i Stockholm gick vi på Zebra, på Apelbergsgatan. Jag hade säkert min supersnygga tvådelade, gröna manchester dress.
Det var inga bås på Zebra, men bruna bord och bruna stolar. Kyparna kallade mig "Bella bambina" och man fick god spagetti och köttfärssås, fast det hette Bolognese.
Grill och allt vad ni heter, släng er i väggen.
tolken: Det var festligt att höra om dina restaurangbesök. Brun-burriga restauranger gillar jag fortfarande. Spagetti o köttfärssås var en given klassiker på restaurang, precis som grillkorv med pommes. Fast grillad mé brö och mos på grillen åt man väl mest när man var på biltur?
Älskar båsen.
Minns att farsan tog med mig till Kvarnen tidigt 80-tal innan ett derby på Söderstadion mellan Hammarby och AIK.
Kommer inte ihåg maten alls, men vi satt i ett bås och farsan beställde en Kaptenslöjtnant till kaffet. Dricker man sådant fortfarande?
(Farsan är bajare och jag var trotsig och blev såklart AIK-are, gnaget vann matchen med 2-1 eller nåt liknande. På väg till matchen hittade jag en hundring (!) på johanneshovsbron och kunde bjuda farsan på korv senare. Efter matchen blev det kravaller på Götgatan då Hammarbys fans var redigt besvikna. Krigsrubriker på löpsedlarna såklart, men man blev ju skolans häftigaste kille för ett par timmar när man berättade att man hade varit där)
Gjorde alldeles nyss en sökning på Zebra Apelbergsgatan och hittade hit. Var där en gång med mina föräldrar en kväll. Pappa hade fått nåt stipendium och vi skulle väl fira lite. Året var kanske 70-71 och jag var 5-6 år gammal.
Jag gillade inte stället. För mörkt, för mycket folk, de som arbetade där var annorlunda och maten som serverades var inte mammas mat. Jag förstod inte varför mina föräldrar så gärna ville gå på restaurang. För mig var det en obehaglig upplevelse som jag fortfarande minns.
Nimai
Skicka en kommentar