Manne gick alltså som barnprogram (se nedan info från SVT) på 70-talet. Det var så att ibland gick det "språka" och ibland gick det Manne. Språka var ofta på Serbokratiska och det enda jag minns var att barn åkte på nån rutchkana i början/slutet av programmet. När det var slut lästes adressen upp till Språkas redaktion "-Etta nolla, nogga gjedda -Stockholm!" sa en röst på bruten svenska, och man kunde skicka in bilder som visades upp i programet.
Tja, i valet och kvalet mellan dessa så blev Manne, eller "Clownen Manne" favoriten. Manne cyklade ofta till teatern i sin trikå, och bakom cykeln fans en kuliss som roterade runt. Han cyklade till stranden för att bada. Ibland kom gamla filminslag där Manne och Clownen Gay gick utemed nån kanal och gjorde konster som eldslukning o.dyl.
När Manne cyklat hem från stranden, flämtatde han ut och sa Puh! och torkade sig i pannan. Han bytte ofta om mellan olika trikåer, varav de flesta var i plysch. Skor byttes givetvis också, ofta nån sorts balettskor av nåt slag.
Clownen Manne: 1974-1983, SVT. Manne cyklade och sa Banaaan - på teckenspråk.
Sida om Manne
Höjdpunkten i programmet var när han tagit på sig sin svarta plyschoverall och basker och klättrat upp i kojan. Där tog han fram en knappburk, och ur den trollade han fram en banan och utbrast -Åhhh en banaan! --även på teckenspråk!.
Not: Jag såg ett anslag om att "Manne och Clownen Gay" skulle uppträda runt 1997 och jag tänkte gå dit med min då 2-åriga son (som ursäkt för att jag ville se honom). Sonen var emellertid sjuk och jag gick dit ensam. Barnfamiljer stod samlade runt Manne som vevade på ett positiv, men det var för mycket för mig, jag blev tvungen att fly därifrån...
10 kommentarer:
Åhhh... Manne... och hans jävla cyklande. Manne va ju mest bara tråkig tyckte jag. Staffan Westerberg däremot... Hans Storpotät gav mig mardrömmar.
Och SPRÅKA på Serbokratiska! Men vicket minne du har! Jag hade helt glömt dom där ettorna och nollorna... LOL!
Sen fanns ju Juttu oxå... som jag av nån form av missriktad patriotism kände att jag va tvungen att se... fast jag inte fattade så värst mycket av. Min far va inte mycket för att använda sitt barndoms språk om man säger så.
Jag minns att han var barfota i tv-rutan. Det fick mig att Manne-vägra. Däremot var jag en trogen tittare av fem myror, professor Baltazar, Misse och Moje, Drutten och Jena, för att nämna några favvisar.
freja: storpotäten var väl bara skojig tyckte jag?
Juttu! Ja just det! Jag tittade också på det men fatta givetvis noll. Jag tittade däremot för ca 10-15 år sen på moi mokulatt (eller hur det nu stavas).
saskia: Det är kanske en eftehandskonstruktion att digga Manne, men jag håller med dig om att de program du nämner var mina favoriter också. Sen har jag ju bloggat om Slas också...
En tickande sekundvisare på en TV-klocka som närmar sig halvfem ger mig nästan rysningar.
Fast tittade gjorde man ju.
Jag gillade Staffan Wesyterberg. Avskydde Manne. Råjkade se honom i våras när han hade en framträdande framför Högalidskyrkan. Mina barn började gråta. Och jag också. HUH!
Staffan å Manne... Gud, vad man blev besviken när det var DOM igen. Jag ville bara se ytlig kommersiell amerikansk tecknad film. Sån som Beppe fick kritik för att han visade i sitt jullovsprogram vad det nu hette, med signaturen Där e du, Här e ja till en sorgsen 30-talsmelodi.
Manne är ju en kult figur. Tyvärr åt vi middag halv fem så det var bara när jag var sjuk och fick äta i sängen som jag hann se honom. Men visst var det annorlunda. Sen var det ju teckenserien "Upp med händerna" också, med kortleken du vet!
Hej små knattar!
Så skönt att se detta om manne. För mig var det alltid han som ar de läskiga. Man såg det, men man gillade inte det. Skönt att få svar varför nu med serbokratiskan som konkurent är det inte så svårt att vinna. Staffan har jag emellertid aldrig fattat vaför folk inte gilla han och beppe var klara favoriter. Och då snackar vi vilse, inte lillstrumpa. Det gick ju inte att sova utan beppesgodnattstund på kassett
en brud jag känner brukade för en tid sedan roa sig med att på fyllan ringa Clownen Manne mitt i nätterna. Hon snackade då förföriskt med honom och fick honom alltid att säga "baaaanaaaan" innan samtalen avslutades.
"Edda nolla gedda, nolla gedda", minns jag postnumret till Språka som! :-)
Skicka en kommentar