Mat vi minns

Nu när jag ändå varit igång med mattanterna och allt så tänkte jag ta upp och kommentera tidstypisk mat från 70-talet. Skolmaten var ju egentligen bara en äckligare variant av vad som serverades hemma. Vi som växte upp under denna tid var nog de sista att få uppleva rätter som dessa från Kajsa Wargs dagar.

Se här, en meny från forntiden att sända upp i rymden till framtida utomjordingar att förundras över:

• Kalops med fettklumpar i. Serveras med kokt potatis och inlagda rödbetor. Ibland var köttet så segt att att det växte i munnen och man fick i smyg-pluppa ut köttbollen i handlatan och gömma den nån stans.
  
• Dillkött. Lite trådigt kött som fastnade mellan tänderna i vit sås med en del gröna dillstrån i. Smakade surt och åts med potatis. Vem tillagar dillkött idag? -Jo mamma Findus förstås! (Se bild nedan)
  
• Makaronilåda. kokta makaroner med nåt jox som sen gratineras i ugn. Gärna som mysmat en fredag.
  
• Pepparotsgädda. Faktiskt en favorit, men gäddan inehöll mycket ben att få i halsen. Vit sås o kokt potatis till
  
• Struvor. Bakverk som man använder särskild tång till när man doppar den i flottyren. "Dit får ingen komma in, som ej kan baka struvor!" sjöng Povel Rammel i Semlons Gröna Dalar på TV.
  
• Chili con carne. Se där, det var det "exotiska köket" på den tiden! Men så värst mycket chili i var det ju inte, fast otroligt poulärt var det i alla fall.
  
• Sylta. Kalvsylta, pressylta -you name it! Gamla inälvor inpressat i dallrig salt gelé, som äts med torr potatis utan sås. "-Tack för maten, den var god. Hälften spydde, resten dog!"
  
• Stuvade morötter. Godare om det var mycket persilja i stuvningen. Vad äta till? -Potatis och stekt falukorv givetvis!
  
• Isterband. Stekt eller tillagad i ugn, serverad med gurksallad o kokt potatis. Smakade surt och innehöll stora broskkorn -Ugh!
  
• Stekt salt sill med stekt lök, mycket smör och potatis. "-stekt salt sill" sa förresten "Ernie" i barnprogrammet svenska Sesam.
  
• Blodpudding alias "radhuslimpa". Steks i ca 1/2 cm skivor olika hårt efter tycke och man har lingonsylt (krösamos) till.
  
• Slottstek med brunsås och kokt potatis. Söndagsmiddagarnas söndagsmiddag. Lite segt med fläskrand och åtnjuts med äpplemos till. Åtfinnes på olika vägkrogar även nuförtiden.
  
• Coctailbär inlagda i sockerlag med vispad grädde. Detta var paradefterätten gärna efter ovanstående söndagsmiddag.
  
• Fläsk med löksås. Inga kommentarer behövs. Se filmen "Elling" -Jag vaer helt inställte på fläsk o duppe!
• Smörgåstårta gärna med lättöl till. Klassikern när det skulle bjudas på stort. Ett lager leverpastej troligen standard, och sen majonäs och dill förstås.
• Köttfärslimpa tillagad i ugnen med brunsås och kokt potatis. Lite brun skorpa ovanpå. Sen skars den upp i skivor.
• Lövbiff med skysås lök och persiljesmör i såna där plastrullar man kunde köpa på konsum. Lördagsmiddag och ofta var det pommes till.
• Stuvade makaroner med riven muskot ovanpå. Köttbullar till.
  

sen om man var proggare åt man förstås även borsjt (rödbetsoppa) och linssoppa utöver ovanstående.

Flourtanten

Redan första veckan då jag började 1:an gjorde "flortanten", -för det var alltid en hon, entré i vårt klassrum.



Ofta brukade hon förbereda utanför klassrummet och rada upp dom små ljusblå kopparna på en plåtbricka med ett sanitärt papper från sjukvården. Sedan hällde hon i vätskan i kopparna i varierande mängd (vi brukade jämföra). Hon hade ett gammaldags mekaniskt tidtagarur som tickade som hon satte på 2 minuter. Det var tiden vi skulle gurgla och "tugga" runt flouret i munnen. Jag blev alltid så trött i kinderna för jag blåste alltid upp dom som en hamster. Det var i allafall en befrielse när det var över och man fick spotta ut flouret igen i koppen. Ibland kom fröken och samlade upp spottet på brickan. Man kände smak av loska i munnen på ett obehagligt sätt. Det var svårt att loska ut den sista resten i koppen ibland för det var lite slemmigt. Det droppade och slaskade på skolbänken som var täckt inuti med kalle anka papper.

I en salig luktblandning av flour, tuggad blyertspenna och RX-lim lämnade så flourtanten vårt klassrum, för att ånyo återkomma nästa vecka. -Nej! stöönade alla

Matan

Här i Spanien äter man fortfarande traditionell husmanskost. Inget är speciellt roligt kryddat, förutom med vitlök förstås (på 70-talet kände ingen i vår familj ens till att vitlök fanns). Finns krydda är det vitpeppar. Jag minns att vi i skolmatsalen under hela min skoltid bara hade vitpeppar och salt att välja på. En kompis till mig som var intresserad av matlagning då tog med sig ett litet eget set med kryddor. En barsk mat-tant kom givetvis och skällde ut honom! Nu här på ett av universitetets matsalar i Madrid kastas man tillbaka till sin barndoms skolbespisning. Ni skulle se inredningen som är som taget från folkets hus på 50-talet, där man "festat loss" med smörgåstårta och lättöl.

Vitpeppar! Till vaddå? Till kokt höns med ris och currysås, eller isterband, blodpudding eller leverbiff med lingonsallad? Jag såg nån show med Jonas Gardell i TV när han skojade om mandeltorsk, fantastiskt roligt! Fast, jag tyckte inte det var så äckligt ändå...



På väggen i matsalen hängde affischer om att man skulle äta upp maten och att man skulle tänka på barnen i Afrika. "Stålmannen äter potatis" var en annan affisch. Sammtidigt på TV gick barnprogrammet "Kroppen". Det var han som var förnuftig och han som bara ville busa och äta godis. Programmet fick givetvis omvänd effekt, eftersom man hejade på den busiga killen. Här fick vi lära oss kostcirkeln i alla fall! -man måste ta av "grönsaksbiten" också!

Vid soptunnorna stod ofast en av mattanterna utstationerade för att avslöja om någon försökte kasta mat. Oftast försökte man dölja med ett lass servetter, men det gick inte alltid tanten på -Aha! nu får du gå tillbaka till bordet och äta upp! Man serverade även sill till huvudrätt så där frammåt jul, då man kom hungrig från gymnastiksalen efter att ha tvingats lära sig dansa "Jenka", men mer om det en annan gång

Pekfinger-musik-pedagogik

Många som minns 70-talet talar nedsättande om "pekfinger-musiken". Jag å andra sidan tycker att det är helt fantastiskt att lyssna på sådan musik! Man skulle sjunga politiskt och ta ställning till allt:

Ingen kommer undan politiken,
den bestämmer hur du är,
Kampen mellan skilda klasser ger ett
samhälle dess karraktär.
Det finns inga individuella
vägar till ett bättre liv,
de förtrycktas framtid måste byggas
på gemensamt perspektiv

Grupperna som sjöng då var helt hängivna och trodde bergfast att revolutionen skulle komma när som helst. Gå gärna in på www.progg.se och kolla grupperna som dominerade proggen på den tiden. Idag får man vara glad om nån lite vagt antyder att "samhället har blivit kallt" eller nåt i den stilen. Nej, tacka vet jag raka rör som Nynningen sjöng i en låt skriven av Leif Nylén -Ingeting skrer mekaniskt:



När produktivkrafternas utveckling nått en given nivå,
och vi har lärt oss att fatta en smula mer än det var menat att vi skulle förstå.
Då hotas dom produktionsförhållanden som utgör samhällets bas.
Snart é det dags för dom där nere, att slå hela byggnaden i kras.

Det är fantastiskt att ryckas med i de stämmnings och ödesmättade sångerna som andas övertygelse av sällan skådat slag, i tex Knutna Nävars -I alla länder

Våra huvudstäder är Peking och Tirana
Där vajjar den röda fanan
Kring den kan vi alla samlas
och ingenting får stoppa oss

eller i Bella Ciao's -Någon har frågat mig:

När kriget började blev många av oss risplockerskor partisaner
Men vi hade inte gått upp i bergen bara för att jaga bort tyskarna och fascisterna
Utan för att utkämpa den sista striden mellen utsugare och utsugna
och sen begrava hatet för alltid!

Sen finns ju förstås den lite mjukare proggen som Hoola Bandola, men som också tar ställning men jag återkommer till det senare.

Tipset på torsdag

På 70-talet spelades det inte så mycket som nu och "Lotto" hade ännu inte sett dagens ljus. Det tippades inte särskilt mycket hemma, men det hände ibland och då var det 13-raders tipset som gällde. Man var tvungen att lämna in tipset senast kl 17 på torsdag för att man skulle få vara med (affären stängde för övrigt 18 en torsdag på den tiden). Man fyllde i hårt med kulspets så att kryssen kom igenom karbonpappret som gjorde kopia på underliggande pappret. Vi brukade sno bibbor med tipskuponger på konsum för att leka bara med karbonpappret. Morsan tjatatade förresten då om hennes minnen av läskpappren som sög upp bläck.

På lördag gick så grogg-extra, men dom rätta 13 raderna redovisades även på nyheterna på den tiden. Det fanns ju bara tipset och V65 då. Morsan var ihop med plastfarsa minns jag som brukade dricka sin specialgrogg "bränjak", dvs billig conjak och coca-cola (i den gamla glasflaskan man fick 60-öres pant på) just till groggextra. Jag tror Bengt Bedrup var med på den tiden (jag minns inte så noga).

Ibland var fler vuxna samlade och det skulle gås på Statt (stadshotellet) eftråt. Det blandes drinkar som gröna hissen, geting och san fransisco. Såda festtillfällen var glädje för oss barn. Då fick man pengar så man kunde cykla till kiosken för att köpa godis.

Plysch, batik och velour

Redan när jag gick på "lekiset" -75 som hetter Ringblomman (bara namnet är 70-tal) introducerades vi i konsten att göra batik. Batik var nämligen något som många fröknar bar som hade lite proggigare stuk, medan de proggiga manliga lärarna hade litet hakskägg och manchesterkavaj.



Ibland hade fröken plyschbyxor på lekis när det skulle vara mys i kuddrummet, och vi barn hade mockasiner eller sockiplast. Clownen manne hade ofta svarta plyschbyxor. Efter att ha cycklat till teatern brukade han sadla om både trikå och skor (nån sorts "bögiga" balettskor av nåt slag). Velour var också vanligt i textilväg. "Velour-pappan" , givetvis med skägg blev ett begrepp, och han deltog i psykoprofylax vid mödravårdcentralen. Att "skrika ut" var föresten på tapeten i sammaband med Janov's primalskriksterapi. Jag hade heldress i plysch som var blå med en dragkedja. Bilden nedan är modern men ger ändå en fingervisning



Färgerna som dominerade var gul, orange, grön och brun, och ofta kombinerades dessa i glada kreationer där tex en brun blomma med gul mitt kunde finnas i orange bakgrundsfärg, på tex en kjol i plysch. Jag hade ett par gröna utsvängda byxor när jag var runt den åldern och hade träskor på fötterna. Dom vuxna hade moonboots och platåskor.

Tecknat för barn

Tecknat för barn på TV kunde vara av olika kvalitet. Tjeckiska lerfigurer tillhörde inte favoriten, men det gjorde däremot de två programmen Kalles Klätterträd och Farbrorn som inte vill va stor, med Gösta Ekmans röst. Samma tecknare och samma sköna dagdrömmande stil. "Morfar ligger under trädet och läser en tidning" och kalle drömmer om Emma (i fantasin, men hon är fin, tänker Kalle) och äter ett päron uppe i trädet. Musiken var också helskön i dessa program. Länk till sida om: Kalle.



I Farbrorn som inte vill va´stor får vi följa farbrorns dagrömmar om sitt liv som barn och det han fantiserar han kunde ha gjort om han var barn igen. Speciellt minns jag hans barn-alter-egos väldigt speciella gångstil (lite av "silly walk" med John Clease). Länk till: Farbrorn

Det här är Ragnar, han jobbar på kontor.
Han fyller 33 i maj och har 45 i skor.
Det här är också Ragnar i Ragnars fantasi.
Ju mer han tänker på det ju yngre vill han bli.

För tänk om han var tio eller kanske bara sju.
Då skulle han va' ute och leka nånting nu.
Så brukar Ragnar tänka när han sitter på sitt kontor.
För han är faktiskt farbrorn som inte vill va' stor
Ja, han är faktiskt farbrorn som inte vill va' stor

Andra program där en och samma tecknare varit med och gjort olika filmer är Karl-Bertil Jonssons Julafton (av Tage Danielsson som sänds på julafton) och Dunderklumpen där Beppe Volgers är störtskön (precis som han säger i Ballo's röst i Djungelboken). Bara på 70-talet kunde man skapa såna pärlor! Drömma om Robin hood som tar från dom rika och ger till dom fattiga och se naturen få liv, som "Jätten Jorm" likaså...

Frisyrerna

Något som var speciellt på 70-talet var frisyrerna. Jag vill här bara ge ett ax-plock av frisyrer som man på den tiden tyckte var snyggt. Ganska genomgående är att män har polisong och ibland mustach. Kvinnorna hade geometriska frisyrer.

Stort krulligt hår-burr (Afro)

Ungefär som morsan hade då

Jonatan och "skorpan" Lejonhjärta


ABBA

Det finns många fler skoj frisyrer, men betänk även dom allvarliga gubbarna på TV, som Bengt Öste och Thorbjörn Fälldin också hade "moderna frisyrer" på 70-talet! Dela gärna med dig av foton/länkar! Jag kommer senare att även behandla kläderna på 70-talet men behöver sovra lite innan...

Äta på restaurang

När det var riktig fest när jag var liten gick vi på restaurang. "Kina-panget" brukade vi gå till. Alla beställde alltid samma rätt, nämligen "4 små rätter". Efterrätten var alltid friterad banan med glasskulor med nån sirap på. Nu förtiden när jag äter kina mat har jag aldrig ätit "4 små rätter" mer (kanske blev jag less?). Jag beställde alltid "61:an" där vi bodde förut. Märkligt med kina-pang förresten. Varför är dom alltid tillhåll för stadens olika alkon? Festligt föresten med de kinesiska servitriserna, som ofta är glada och vänliga, men inte kan säga "r" -En stol stalk?

Underligt med kineserna förresten. Var håller dom hus på dagarna? Bara inne på dom olika kina-pangen? Man ser dom aldrig ute på dagarna eller kvällen för den delen heller. Varken i grupp eller ensamma. Man ser aldrig en familj kineser ströva i en park eller storhandla på Kvantum eller nåt. En kines jag jobbade med på universitet berättade dock att han och familjen ofta åkte till IKEA och åt köttbullar på helgerna. Är det där dom är?

Maten på andra svenska restauranger var alltid samma visa. Barnportion med "grillkorv och pommes" eller köttbullar med mos. Föräldrarna drog till med "plankstek" när det skulle slås på stort, och på den tiden kunde man ta snaps till maten. Vem beställer snaps till maten idag?

Sen kom grekerna på 70-talet. Och med dom kom pizzeriorna. Då var det pizza på restaurang som gällde. Alltid Quatro stadgioni, med den äckliga kronärtskockan i mitten som mamma alltid fick äta upp. Konstigt att grekerna introducerade pizzorna och inte grekisk mat?

Rymd-TV och trikå

Månlandningen -69 kanske kan ses som ett preludium till 70-talets rymdentusiasm.

Jag minns programmet "Kapten Zoom", som hade grön trikå och bla utropade "höginskomstagare bor i låghus, låginkomstagare bor i höghus". Varför just rymd och trikå hör ihop vet jag inte, men Kapten zoom har gjort come-back aldeles nyligen, där återigen rymden och att och hoppa runt i trikå är temat.

Jag förstår att det på 70-talet var häftigt för ungar att se barnprogram som handlade om rymden, men nu? Då kunde man kanske svälja detta med trikå, men nu?

Andra coola rymd-program som visades på TV då var Moonbas Alpha, Star Trek (med han med dom spetsiga öronen) och så sist men inte minst filmen Star Wars. Luke Skywalker har i denna film lite av 70-talets karaktäristisk mas-frilla, precis som Jonatan också har en extrem sådan (Ted Gärdestad look-a-like) i "Bröderna Lejonhjärta" filmen.

Sprätten satt på toaletten

När jag var liten lånade ibland min mamma böcker till mig på biblioteket. Jag mins särskilt denna bok när jag var 4-5 år.

"Sprätten satt på toaletten. Och när han gick därifrån, rann bajset ut i ån"

Sprätten var en ond kapitalist och tecknad med svart hatt. Inne i fabriken med sågtandsprofil bajsade han rakt ut i en sjö så att fiskarna dog och alla blev sjuka som drack det.

Att förklara hur kapitalisten suger ur arbeterna mervärde för småbarn var nog lönlöst även om många på 70-talet ville lära ut detta. Då var denna bok bättre, för vad kan väl vara mer otäckt och hemskt än någon som sprider bajskorvar?

Jag tyckte boken var otäck faktiskt och drömde mardrömmar om jag skulle få bajskorv i mitt vatten som jag drack. Jag lyckades låna boken ur ett arkiv för ca 10 år sen.
Slutet i boken handlar om hur människorna runt fabriken gör "revolution" -Alla ska vara med och bestämma säger en röst i en pratbubbla!

En annan bok i samma serie handlar om Sprätten, som denna gång sprider ond kärnkraft, men jag återkommer senare till detta ämne.

Fakta från biblioteket: Sprätten satt på toaletten. Ämnesord:, Avlopp Miljöförstöring. Ämneskod:, Hcf(yb). Utgivningsår:, 1970. Serie:, (Verdandis barnböcker ; 1)

Dagisfröken gallileo-gallileo

Hon var en av karaktärerna i Vilse i Pannkakan, något som ju är ett måste att ta upp på en sida som denna. Jag såg givetvis alla avsnitt, även alla repriser som gick långt in på 80-talet och för att inte tala om Staffan Westerbergs efterföljare (nåt där han sprang runt med en träslev i skogen och sa -Jag minns så länge du minns, samt julkalendern med syster yster och lillstrumpa)

Märkligt att många hetsade så mycket mot honom, jag själv tyckte det var riktigt roligt med älg-strumpan som bröölade -Jag vill hem till min mamma, hon kan ha trillat ner för världens kant.
Skojigast var förstås Storpotäten, och jag minns att alla hade skoj åt det när jag härmade honom på skolrasten -Putt-putt-putt... Åhh, jag ska stoppa dig i min ficka Vilse!

När Staffan gjorde turné på 90-talet där han kastade yllestrumpor på folk lyckades jag kapa en affich. "Dockbögen från Lule" och "Värre än Stalin" var skojiga epitet han själv radat upp.

Musiken gick inte av för hackor heller. Thomas Wiehe, Michael Wiehes bror som även var med i Cabaret Orkestern, spelade gitarr. Faktiskt ganska bra. Jag har en CD som släpptes när min son föddes runt -95 och där finns låtarne med. -Jag ska förstöra och hjärntvätta mina barn också tänkte jag! Favoritlåten är "Spyflugans sång":

Det var en kossa som släppte sig,
prrt, prrt
ut-uti gräset
Det var en kossa som tyckte,
allting var däset.
Bzz-bzz säger flugorna,
på kossans bajse-pladaska!
Bajsen din, den é underbar,
när den ner i jorden far...

Cindy Peters

På 70-talet var det Afrika som gällde på TV ibland. Jag minns hur Cindy Peters hade ett barnprogram på TV. Man hade byggt upp nån sorts "bambuby" i SVT's studio och Cindy Peters sa: -Hej alla barn! Idag ska vi leka som alla barn gör i Afrika!



Cindy Peters (jag tror hon var kristen och gillade gospel) blev en landsplåga med Miriam Makebas låt "Pata Pata" som handlade om fest i solnedgången i Sydafrika. Umba-sat o umba-sat wheo mahe-ao, gick refrängen ungefär.

Notera att skojjaren "Loffe" Carlsson är med på bilden ovan tillsammans med Cindy. Jag såg Loffe live när jag var på speedway när jag var liten.

Vietnam är nära

Vietnamrörelsen i Sverige är något att minnas. En del har jag tagit reda på efteråt förstås, men ändå. USA:s imperialistiska bombkrig mot det lilla landet där Ho Chi Minh var förgrundsfigur, ungick knappast någon på den tiden. Pappa var med sedan 1966 i Stockholms FNL-grupp och hade varit med och kastat ägg mot USA:s ambasad 1969. Morsan stod med mig i barnvagnen då på Sergels Torg och väntade, men han åkte in i häktet med många andra då.

Det mest fantastiska med 70-talets rörelser var musiken. "Vietnam är nära" nedan på bilden är en klassiker. Vi hade "Hallå där bonde" och "Rickard dollarhjärta" hemma på singlar (78-varvare, till skillnad mot LP som var 33-varvare).


Den svarte ambasadören London's besök i glanshammar inspirerade också till musik. NJA-gruppen sjöng "Glanshammar visa" och "Äggen i Glanshammar" blev ett begrepp som syftade på Bombpiloternas fras: "Let's drop some eggs!"

Ok, jag återkommer nog till detta ämne mer i framtiden. Detta får räcka för denna gången.

Kapsylerna

Skål på er nu så här på nyårsafton!

Jag drar mig till minnes dom gamla kapsylerna som fanns på öl- och läskburkar på 70-talet. Man kunde ha mycket kul med dom. En hobby var att hänga dom i varandra utmed "kedjor" på väggen. En kille hade hela väggen full (hans pappa kanske drack mycket öl?) Jag hade bara 2-3 rader. Samma kille hade f.ö. ölburburkar utmed en hel vägg hemma. Givetvis av det gamla märket Tuborg med Preben som säger till Perikles: -Du, near smaeger en Tuborg baest? -Vear gang!



En annan hobby var att man kunde skjuta iväg en del av öl-kapsylen med den andra delen. Ingen brist fans på detta vara för de låg spridda överallt, kanske pga. dom mellanölsdrickande moppegängen? Ibland kunde man skjuta iväg dom 10 meter nästan, precis som gummitarzan kunde loska 10 meter, eller som att man kunde kissa en stråle långt i djupsnö (läs även Vittula).

Jag drar mig även till minnes att läsk-kapsylerna på glasflaskorna som morsan plockade i den klassiska 5x5 backen (20 lättöl och så fick jag och hon välja 5 läsk, bla hallonsoda och trocadero). Det var nån sorts plast-gummi på kapsylen som man drog bort med en sträng/snöres som var vitt på insidan.

Möhippa -75

När jag var liten kille fick jag ofta följa med morsan på olika äventyr. Jag mins särskilt när det var möhippa. Mamma tog med mig eftersom hon var ensam med mig då. "Tjejerna" eller dom vuxna tanterna (runt 25) som jag nog ansåg då startade med kir och salta pinnar. Alla jobbade på lassarettet och det snackades internbegrepp som "han fick läggas in på KIR (kirurgiska avdelningen)". Jag fick förstås en hel del uppmärksamhet eftersom jag var den enda "killen" i sällskapet, och damerna var ju bladiga efter att ha trattat i bruden starkt...

Jag minns att vi satt på en klipphäll i sommarens skärgård, solen stod fortfarande uppe i sommarnatten och vi sjöng Evert Taubes visor. Det gjorde man alltid på den tiden. Fler, bla morsan hade gitarr med sig och kunde "kompa" och stensiler delades ut. Jag minns gitarrfodralet som var ett slags lapptäcks-collage av läderbitar. Manchesterjacka i lila skulle man ha på den tiden. Jag hade blåjeans med utsvängda ben, en åtsittande tröja och en lustig hatt och kunde följa med i låtarna som sjöngs genom att trumpeta i min Bazooka.

Efterfester slutade ofta med att jag somnade på en sån där vit lurvig matta under glasbordet, då några bar in mig på en säng.

Moppegängen

Skräcken för oss barn var bla moppegängen. Det var ungdommen som drack mellanöl och sniffade lim. De brukade jaga oss som bara hade hoj med limpa. Dom trängde upp en i ett hörn och kanske piskade en med brännässlor eller nåt annat taskigt. Dom hetter namn som Rajmo, Kenta, Benny, Sussi, Lucy osv. Där jag bodde höll dom till utanför Konsum, och kallades därför konsumgänget, något som dom också sprejat utanför. Någon var givetvis snabb att fylla i prickar över o-et... Ledaren Rajmo var skräcken.

Vi hittade ofta använda plastpåsar eller trasselsudd i skogen. Jag tror solution (som man lagar cyckeldäck med) var det tungaste för det var svårt att köpa i början av 80-talet.


Spänn bågen

Nåja, oss skulle det bli ordning på ialla fall resoneade man säkert på socialstyrelsen. Vi fick se fler skräckfilmer i lågstadiet (76-78) om att: 1)sniffa lim, 2)supa, 3)röka och 4)snusa. "Kenta och Benny sniffar lim" var en av filmerna där man fick se hur trög i hjärnan man blev av att boffa i påsen.

"Thinner-trasan vandrar mellan husen!" sjöng Nationalteatern ungefär samtidigt, men det viste jag inte då, utan först i gymnasiet då jag började digga dom.

De vuxnas TV-höjdpunkter

På 70-talet fanns bara 1:an och 2:an med den lilla pilen i hörnet som blinkade när ett nytt program började i den andra kanalen. Förutom God Morgon Sverige, Sveriges Magsin (med Drutten och Gena), Sverige i närbild och Allsång med Bosse Larsson (som jag tog autograf av då TV-fotbollslaget kom förbi) fanns sällan nåt skoj för dom vuxna (antar jag).

Jag mins dock höjdpunkter som Bröderna Cartwrights (felstavat troligen). Då dukades det upp till fest med läsk (1 st. 33 cl) och en påse chips, men oftast té och varma mackor. Jag ville se ut som Luke, men det var ganska långt från solbränd cowboy till blekfiskille med brillor och skjorta med spetsig krage. Alla hade kort i lugg men håret ner över öronen på den tiden om man var kille.

Familjen Addams och så förstås höjdpunkten på nyår då Grevinnan och betjänten visades samt inte att förglömma King-Kong i 30-tals versionen (jag fick vara uppe och se)

Annars var det väl Teknik-Magasinet (Not: inget program stavades med Z på 70-talet, så därför inte Magazinet) som gällde en vanlig tisdagskväll. Morsan satt och rökte i soffan när vi tittade på TV. Ibland fick man ta hojjen och köpa ett paket gul blend. Hade man tur även "blandat" för 1 krona i den lilla kiosken där en tant saktfärdigt plockade smågodis med en tång i en liten papperspåse -En sån också, sa man och pekade på tex en sockerbit.

Skateboard

Minns ni 78 när Skateboard var häftigt? Jag hade en silkesjacka som det stod skateboard på, men själv hade jag bara ett par rullskriskor med supertunga och stora hjul. Magnum Bonum sjöng "go-go-go ner för backen ner!" och så givetvis en moralitet som "hjälmen på och vi klarar oss". Den uppmaningen gavs även i Trazan och banarne (Olyckan). Men givetvis hade ingen hjälm på den tiden. Hade hoj med limpa och en supertöntig keba till min supertuffa jacka. Efter att ha tagit ett varv i kvarteret var det dags att åka hem och titta på Språka på Serbokratiska eller Clownen Manne...